Satus Quo

Denna vecka har kanske varit snäppet bättre fysiskt i allafall. Fortfarande trött, fortfarande inte kommit in i de bra rutinerna jag hade i höstas gällande sömn och träning. Känner mig ganska negativ och bitter för jämnan. Som sagt försöker jag ta tag i det, men det kommer att krävas en hel del förändringar för att situationen ska reda upp sig. Men men, det enda man kan göra är sitt bästa och det är mitt ansvar att få mitt liv dit jag vill.
 
Vi startade veckan med vila för Maximen, jag hade kvällsfodringen så vi passade på att ha lite mysstund och rykta ordentligt när jag väl fixat allt som måste fixas. På tisdagen pallrade jag mig upp och longerade på morgonen bara för att göra något, på kvällen skulle jag på middag så fick fixa stallet då, tyvärr kom jag inte upp i så pass god tid att jag hann rida.
 
 
 
På onsdagen blev det ridning i ridhuset hemma, hade tur och fick det för mig själv trots att det inte var så sen kväll. Vi har stängt vår anläggning i två veckor på grund av smittoläget så fick ställa in denna veckans och nästa veckas träning. Sedan får vi se var situationen säger. Min åsikt är att det är bra att alla blir mer medvetna om hur man ska förebygga smittspridning på bästa sätt i alla lägen inte bara när det är större utbrott (inte låna varandras saker, inte gulla med andras hästar utan att tvätta händer efter, byta kläder mellan olika stall och så vidare) sedan kan jag tycka att det blivit lite hysteriskt i år. Det är en läskig form av virus som härjar och olyckliga omständigheter har lett till att många hästar drabbats och flera dött, men det har inte spridit sig explotionsartat utanför de redan drabbade anläggningarna. Ja, jag tycker att de som rör sig i närområdet av de isolerade anläggningarna absolut ska vidta ännu mer försiktighetsåtgärder (luftburen smitta), men att hela landet ska stänga ner all verksamhet och tro att det då inte ska ske några fler fall är lite naivt tycker jag. Säg att alla stänger i två-tre veckor och sedan börjar alla bete sig som vanligt igen, klart det kommer spridas smittor igen då. Bättre medvetenhet hos alla behövs verkligen, själv har jag fått flera insikter och ideer om rutiner som jag ska införa för mig själv och Maxim. Varje år går det smittor denna tid på året, men detta år verkar folk och media fått upp ögonen för det hela. Vilket gör att det blir en hel del spridning av rykten och andra otrevliga saker, jag försöker läsa det mesta som sägs, men sägs något från myndighetshåll eller veterinärer så lyssnar jag extra noga. De är ändå dem som har en helhetsbild känner jag. Sedan kan jag också tycka att de flesta stall verkligen inte är byggda för smittor och för att förebygga dem. Kontakt mellan boxarna och mellan hagarna, där finns det nog mycket man kan göra. Minns när ridskolan jag red på fick in en smitta (tror det var kvarka), efter det byggde de uteboxar och ändrade om rutiner för införsel av nya hästar, man lär sig nog den hårda vägen. Och ibland hjälper inget av det man gör och hästar blir sjuka ändå.
 
Över till passet, han var faktiskt jättefin, lite stel i höger sida, men det släppte ganska så snart och vi kunde rida på ganska bra detta pass (mattens ork höll lite bättre). Fina tempoväxlingar i traven, skänkelvikningar och i galoppen jobbade vi mest varvat på fyrkant och voltspår, lite förvänd och försöka ställa åt båda hållen och balansera upp. Blir så himla fin av det jobbet. Svagare i vänster, men när vi fick igenom högerställningen även i vänster förvänd var det något som släppte och galoppen blev flera snäpp bättre bara sådär.
 
Gick en promenad på torsdagen i mörkret, först en slinga i skogen sedan försökte jag backträna lite över några kullar i en av sommarhagarna. Maxim blev lite sur för det var mörkt och han ville faktiskt stanna och äta, så det så. Sedan red vi ett pass i ridhuset på fredagskvällen, han kändes rätt så fin och med mig från början, inte speciellt stel heller. Försökte rida på framåt, mjuka upp med små volter i trav och åttvolter, någon skänkelvikning kände vi också på. I galoppen försökte jag tänka framåt, vi red förvänd några varv runt fyrkantsspåret och det blir han väldigt fin av, jobbade vidare med att ställa åt båda hållen. Sedan gjorde vi lite övergångar till skritt och ny galoppfattning också. Inte helt perfekt, men godkänt. Kändes mjuk och spänstig när jag travade av.
 
Helgen blev lite av en stallhelg där jag försökte stöka undan lite uppgifter. Påbörjade vårmockningen av hagen bland annat vilket känns skönt. Red ut båda dagarna i fint väder, lite blåst på lördagen, då skrittade vi i skogen där det fortfarande var en del is, någon kort travsträcka blev det, men mest skritt och ibland off-road för att undvik isen. Mysig tur! Idag hade vi en pang-tur, kunde rida i tröja och väst, plockade bort öronskydden på hjälmen och njöt av strålande solsken. På rundan vi red hade det smält fint ner mot åkrarna och ån, men var lite isigare inne i skogen. Så vi red någon extravända där det var tinat och kunde galoppera en hel del. Maxim njöt och frustade, kändes väldigt nöjd över att äntilgen få sträcka ut lite. Blev kanske lite väl mycket framåtläge ibland då han blev lite framtung, konditionen är väl heller inte vad den varit, men nu hoppas jag att mildvädret håller i sig så skogen också tinar upp och vi når våra längre galoppvägar och kan börja bygga upp oss igen.
 
Det Positiva: Mer medvetenhet åt folket
Det Negativa: Klart det är tråkigt att missa träningstid...
 
You give me a reason
 
Over and Out   

Vinterdröm

Går väl sådär för mig kan jag väl säga. Vi startade förra veckan enligt plan, en härlig uteritt på måndagsmorgonen i alla gångarter. Sedan åkte jag till jobbet och började väl känna mig lite halvdålig fram mot lunch, eftermiddagen gick som ett töcken och när jag kom hem däckade jag på soffan och somnade två timmar, böt till sängen och sov fram till fyra på morgonen, gick upp och lade mig på soffan till kl 6 när Johan gick upp, då jag gick tillbaka till sängen och somande lite av och till. Sjukanmälde mig vid åtta och så sov jag fram och tillbaka fram till tvåtiden. Pallrade mig till stallet och fixade allting samt orkade med att longera Maxim. Min envisa hjärna ville inte ge upp tanken på onsdagsträning, men se, det fick jag göra.
Hemma även onsdagen, men jobbade torsdag och fredag, Maxim fick dock vila då, kanske blir jag ändå klokare med åren? Börjar lyssna mer på kroppen? Jag kan räkna på ena handens fingrar hur många ridlektioner jag missade under mina 7 år på ridskola, red med feber, red med halsont och förkylning.
 
På lördagen lyckades jag skrapa ihop energi för en tur i skogen, Maxim tyckte Äntligen! Han gillar inte när matten inte orkar. Fick en härlig tur med skritt och trav i snön, pigg frustande häst och sällskap av rådjuren. Red i ridhuset på söndagen och kände väl äntligen att jag orkade med lite mer. Ett bra pass, inte så stel häst som jag kanske förväntat mig, mest pigg och glad.
 
Sedan startade vi denna vecka med en härlig morgontur, -17 grader, morgonsol, en hoper med rådjur, Maxim och jag. Han forsade glatt fram i djupsnön och fick frost i morrhåren, men kändes ändå lite mer tempererad än tidigare. En dag att minnas tillbaka till när slasken kommer, isgatan är ett faktum och vintern ett minne blott. På tisdagen blev det ridhuskväll, inte riktigt med den energi jag ville, fick jaga på lite för att få upp ångan i galoppen. Lite stelt och dant kändes det också, eller så var det bara jag som inte var form än, även om orken höll i sig ganska bra. Red lite förvänd galopp som en åtta över ridhuset och sedan övade vi lite på övergångar skritt-galopp-skritt-galopp, där blev han tillslut jättefin och kunde trava av med okej känsla.
 
 
 
Så var det då äntligen dags för Marithaträning. Inget skulle få stopp mig! Att bilen laddade ur batteriet på tisdagskvällen gjorde det hela lite mer spännande än vanligt, men Johan lyckades få ur det och vi kunde ladda under natten inne. Konstigt nog fungerade det inte med startkablarna? I allafall, på morgonen lyste allt grönt på laddaren så vi kopplade in det och bilen spann igång igen!
Vi kom iväg även på kvällen, men lite halt var det, tog extra tid på mig och körde lugnt. Maxim kändes ganska okej under uppvärmningen, inte överladdad, men ändå med lite egen energi. Fick bra känsla i traven redan från början, jobbade med lite små tempoväxlingar och lite olika vägar, han kändes mjuk åt båda hållen. Fick öva på att minska in volten och sedan flytta ut stegvis i skänkelvikning, men övning jag borde göra oftare hemma för jag får bra kolla då. Red skänkelvikning på diagonalen, snett igenom och det blev faktiskt bra flyt åt båda hållen, börjar kanske få in snitsen lite nu? I galoppen hade vi lite svårt att komma igång, men när vi väl kom dit vi skulle kändes det bra. Maritha fick hjälpa till några gånger på marken (går från sin stol i hörnet och ställer sig ute i ridhuset) då tog han i lite extra och det är det jag ska leta efter på hemmaplan också, framförallt försökafå till ute när han är lite mer med. Jobbade med lite övergångar, ner till trav behöver jag få fram honom mer in i traven, några gånger blev det bättre, så ska fortsätta tänka på det. Skrittövergångarna gjorde han superfint! <3 Vi fick sedan öva lite öppna i trav, i vänster varv gick det helt fantastiskt fint! Så enkelt och lätt för oss båda. I höger fick vi kämpa, kämpa, kämpa. Matten låste sig, hästen blev förvirrad och det kändes som allt bara blev pannkaka. Fick gå ner i skritt och först bara öva på att vända in, lägga yttertygeln mot halsen och tänka lite bakdelsvändning, men sedan försöka gå rakt fram. Får nog hålla oss i skritt åt detta hålla några gånger tills jag får min hjärna att sammarbeta. Nöjda var vi efteråt i allafall, alla tre. 
 
Men passet började egentligen med en väldigt tråkig grej, fick veta att en väns häst, fina stora svarta från gamla stallet, som vi skor tillsammans med, som jag lånat för uteritter och som tränar tiden innan oss för maritha varje onsdag, fått plötslig kolik och fick tas bort. Ringde upp Åse på vägen hem och pratade lite, så sorgligt, hon hade honom sedan han var föl och han blev 19 år gammal. Pussade lite extra på Maxim på kvällen.
 
Torsdag blev en kvällspromenad i snöslasket och på fredagen var det dags för tandkoll. Ambulatoriska hade erbjudande på tandvård om man var ett gäng så vi skramlade ihop 7 hästar som kollades i stallet. En veterinär jag träffat tidigare var det som kom också, han är väldigt lugn och ger ett bra intryck, så honom gillar båda jag och Maxim. Två studenter hade han med sig också så som det brukar vara med ambulatoriska. Maxim däckade med en shettisdos lugnande, tycker det är väldigt bra att de är så medvetna om att kallblod är känsligare och inte behöver lika mycket som andra och att de lär ut det till studenter också. Nu vet ju jag det med mig också, så brukar säga till innan de ger ifall de inte frågar något. Har haft lite dåligt samvete eftersom det är ett tag sedan han kollades, samtidigt har jag inte haft några problem som jag känt av. Han hade lite små sår från vassa tandkanter som polerades till lite, annars inget större fel. Veterinären var väldigt nöjd, tyckte Maxims mun var finast dittills av de som de kollat, inga hakar eller foderfickor eller felbett som det kan vara. Passade på att kolla bettet också och han sa att det jag kunde testa vara att släppa ner det tredelade nått hål ibland och sedan återställa igen för att variera hur det ligger i munnen. Han tyckte också att jag nog inte behöver kolla varje år utan att det kan räcka med vart annat.
 
Och vad hände sedan? Jo, helgen kom såklart, utsläpp på lördagsmorgonen och red ett pass i ridhuset, började känna mig lite konstig, men fixade ändå stallet. När jag kom hem vid tio-tiden och duschat så däckade jag för helgen kan man säga. Feber och en stor trötthet. Envis som man är pallrade man sig upp och morgonfodrade på söndagen, åkte hem och sov resten av dagen, fixade stallet på eftermiddagen och så hjälpte Johan mig att kvällsfodra.
 
Var hemma från jobbet måndag och tisdag. Måndagen var det inte mycket med, Maxim fick vila, men på tisdagen kunde jag vara vaken hela dagen, så mot kvällningen tog jag ett kort pass i ridhuset, jag ville så väldigt gärna åka och träna på onsdagen. Mycket piggare på onsdagen så jobbade, inte full dag, men närapå och så åkte vi till Maritha. Vi tog ett lugnt pass, med mycket jobb i skritt, men det är nyttigt det också. Maxim skötte sig bra, något stel kanske, men det släppte ganska fort. Vi jobbade med skänkelvikningar en halv diagonal och sedan lite tempoväxling framåt som gick jättebra! Testade öppnorna i skritt och det gick ganska bra faktiskt! Börjar kanske få lite kläm på det. Korta stunder med galopparbete och där kändes han fin.
 
Sedan blev det promenad på torsdagen och på fredagen vila igen. Matten behövde ta igen sig.
 
Och nu i helgen har det blivit ett pass i ridhuset på lördagskvällen, ganska fin Maxim, men ingen toppenkänsla direkt. Hade många andra tankar som malde i huvudet också så det spelade säkert in. Är inne i en period i livet när inte mycket stämmer på något plan och ingen del riktigt ger den positiva energin jag skulle behöva för att klara de andra negativa delarna. Jag försöker göra något åt det nu i allafall, vilket är ett steg i rätt riktning. På söndagen red vi ut och njöt av solen strålar, inte super bra underlag, men vi kunde trava korta bitar och annars jobbade vi på i skritt.
 
Det Positiva: Förhoppningsvis är sjukdomstiden över för denna gång
Det Negativa: Låt mig inte börja prata om det...
 
 
När livet händer....
 
Over and Out
 

Komma i form

Blivit många mornar i stallet denna vecka, helt enkelt för att få ihop livet lite bättre. Startade med en promenad på måndagen på ishala vägar, matten drattade omkull en gång, men slog sig inte allt för mycket. På tisdagen tog vi oss ner i ridhuset och släpade fram tre bommar och tre sockerbitar så jag kunde höja upp dem lite. Höll oss till skritt och gick över dem så han fick lyfta ordentligt på fötterna och försöka hålla ryggen rörlig och förhindra att låsningen kom tillbaka.
 
Även onsdag och torsdag var jag i stallet på morgonen innan jobbet, på onsdagen blev det en kort tömkörningsrunda i ridhuset, skritt och trav i ca 30 minuter, mest försöka jogga igång honom lite.
På torsdagsmorgone fick vi till en uteritt i morgonljuset, pigg häst med bra energi, travade på ganska ordentligt och någon kort galoppsträcka blev det också.
 
Fredag hade vi hovslagare, så hela dagen gick åt till stallet kan man säga. Blir ju lite extra tid som går åt när man ska få fram transporten, komma in i den (fick tina upp lite men det gick) och inte har varit ute och åkt på ett tag. Sedan efter hovslagarbesöket skulle tåbrodd och sulor på igen (vill inte transportera honom med tåbrodd i), alla sysslor skulle fixas, Maxim fick en tömkörningsrunda i ridhuset igen, försökte trava på ordentligt och mjuka upp lite, ganska så fin var han, men mattens teknik hade väl lite övrigt att önska om man säger så. Blev lite lösgaloppering också, han var inte jättepå, men i vänstervarvet sprang han fint på en volt runt mig <3
 
Lördagen blev det ut i skogen på hyperhäst. Lite väl mycket energi för fegismatten, även om han är otroligt lydig så kändes det som en dålig idé att tokgaloppera, men vi travade på ganska mycket i fin form och hittade även lite branta backar med snö att pulsa upp för, så vi var nöjda båda två när vi vände hem igen.
Och på söndagen fick han göra av med överskottsenergin och vi hade ett fantastiskt pass i ridhuset. Vi har ofta okej pass på hemmaplan, men ibland kommer även den där känslan vi kan på träningarna fram och då blir jag riktigt glad. Det var ändå 5-6 veckor sedan vi hade träning och att då kunna hitta känslan själv hemma känns otroligt bra. Vi gjorde inget jättekomplicerat, men lade lite mer krut på galoppdelen, jobbade förvänd på olika linjer och tempoväxlingar i trav. Han hade energi och bjöd till lite extra själv också, vilket är lite av en förutsättning för att det ska kännas bra. Kände lite på skänkelvikningarna också.
 
 
Startade denna vecka med vila på måndagen och så ridhuset på tisdagen. Ångrade mig att jag inte gick upp ordentligt på morgonen så jag hann rida då för på kvällen var det fullt upp med många ekipage och pågående träning. Och så hade vi stallmöte så många som passade in ridningen innan dess. Får se hur det ser ut framöver och det är ju nyttigt att ha andra runt omkring, men ibland är jag inte jättepepp på det. Planen var ändå bara att mjuka upp och känna på alla gångarter innan terminens första onsdagsträning och det lyckades vi med.
 
Och så har vi då dragit igång med träningsterminen igen! Så efterlängtat! Från oss alla tre inblandade tror jag också. Lite orutinerad kände jag mig med packning och allt som ska fixas innan och lite motigt att ge sig ut i mörkret, men det är bara att göra och vi kom fram i god tid. Maxim kändes fin redan från början, inte stel och ganska pigg, så vi startade med bra förutsättningar. Fin energi i traven, gjorde mjuka serpentiner och jag kunde koncentrera mig på att sitta fint och njuta lite. Skänkelvikningarna gick bra åt båda hållen, även om jag känner mig mer ansträngd för den undan höger skänkel och den är svårare för mig att rida. I galoppen jobbade checkade vi av den förvända runt fyrkantsspåret och lite olika linjer. Höger gick sjukt bra, i vänster måste jag få fram honom mer, men när jag väl fick det så gick det bra. Fick i läxa att öva tempoökningar på diagonalen från förvänd till rättvänd för att verkligen få in att ökningen ska se på hela diagonalen och utan ett avbrott som kommer och förstör.
 
Bakdelsvändningar blev det lite sedan, hjärnan blandade ihop det hela lite ibland, men vissa gånger fick vi till det. Då lade Maritha till att vi skulle skritta - göra bakdelsvändning - fatta galopp. Gick okej får jag säga, matten är ju inte den snabbaste med att ställa om sina hjälper, men vissa gånger var ända goskänt och han gjorde fina avsaktningar från galopp till skritt. Som avslutning kände vi på lite öppna på medellinjen i trav, jag måste vara supernoga med att komma in i den rätt så blir det några steg som blir bra. Sedan orkar varken han eller jag så mycket mer för tillfället, men ska öva lite på det hemma själv. Så positiv till hela passet och en fantastisk start på terminen, Maritha såg stor skillnad på honom och tyckte vi skulle fortsätta på samma spår, kanske ta ut equiteraputen igen och fortsätta massera själv också, för det hjälper uppenbarligen.
 
Sedan avslutade vi veckan med promenad på torsdagen och vila på fredagen. En härlig tur med frustande häst i vinterlandskapet på lördagen, lite på gränsen för pigg, men jag lyckades rida på energin och fick mycket gratis. Så härlig att trava i friskt tempo, inget i handen och nöjt frustande häst. Sedan galopperade vi även en del och där kunde jag också sitta och bara använda sätet och inte ha något i handen och han bara var där och lyssnade så himla bra, små, små tempoväxlingar och så så nöjd med den känslan.
Avslutade sedan veckan i ridhuset, lite halvkänsla på passet, var en träning samtidigt och det är lite olika hur bra det går att rida då, vill ju hålla mig ur vägen så gott det går, men beroende på vilka övningar de gör så blir det ju olika mycket plats kvar. Fick en mjuk häst i allafall och det var huvudsaken, red mest basic i alla gångarter och det kändes hyffsat bra.
 
Det Positiva: Vinter, vinter, vinter!
Det Negativa: Vill inte, vill inte bli sjuk
 
Going forward
 
Over and Out

En ny början

Vi avslutade 2018 med ganska mycket vila för både matten och Maxim. Efter julhelgen började jag sätta igång honom igen, longerade en del och promenerade i skogen som mjukstart. Känslan när hästen med god energi går att löslongeras i galopp på en volt runt en är ganska så oslagbar. Har dock försökt bygga upp kraven lite succisivt, inte för att det var länge han bara stod, men jag gick ner på lite lågenergi under ledigheten också. Efter nyår blev det barmark men hårt, gick inte att rida någonstans utomhus i en snabbare gångart än skritt, så har försök varva med varannan dag ridhus och jobba i alla gångarter och varannan dag skritt ute i skogen, antingen med mig bredvid eller uppepå. Han börjar kännas ganska okej igen, går snabbare och snabbare att få honom mjuk, dock tappar jag själv snabbt allt vad heter sits och teknik utan Marithas ögon på oss, men, men, vi får vänta några veckor till på det.
Vi har haft några fin ensampass i ridhuset och några mer eller mindre kaosiga pass med sällskap. Det är bra för oss att öva att ha många andra runt omkring och följa vår plan ändå, men ibland är det svårt. Maxim blev till och med lite mötesrädd vid något tillfälle vilket inte är jättevanligt. Nåja, ta djupa andetag, lugna den hetsiga rösten inombords som vill kalla alla runt omkring för idioter som inte tar hänsyn.  
 
En plan för vårens tävlingar har jag också skissat på, lite i valet och kvalet hur vi ska lägga upp det och hur vi ska tänka, men i första hand ska vi försöka ta oss i väg på 3-4 tävlingar i LA, mellan april och juni, sedan är frågan om vi ska ge oss på en LB först i slutet av mars eller om vi ska skippa det. Ska också början kamma internetet på pay and ride nu i början av året så vi i allafall kan komma ut på någon sådan.
 
Så denna vecka är väl första veckan vi försöker kamma till oss och rida på riktigt igen, samt att försöka komma in i rutinerna.
Därför blev det måndagsmorgon och en skorgspromenad som vi startade veckan med. Bråttom, bråttom sa Maxim, skynda, skynda matte. Matten halkade efter och var allmänt morgontrött/sur. Nåja, känns iallafall bra att vi kom ut en sväng. Sedan blev det tisdagskväll i ridhuset med inte allt för mycket sällskap, så vi kunde jobba på med lite galoppjobb, förvänd galopp runt fyrkantsspåret, lite sitsträning utan stigbyglar och övergångar mellan galopp och trav/skritt. Skruvade i snösulorna för andra gången denna vinter efter passet för på onsdagsmorgonen skulle vi ta oss ut hade jag bestämt. Upptagen på kvällen med kurs, så det gäller att ta sig i kragen och komma upp. Vilket jag inte gjorde när jag tänkt, så fick stressa lite, en halvtimmes försening var ändå okej och vi fick oss en morgontur i alla gångarter under 40 minuter. Alldeles lagom, hoppas på att snön ligger kvar lite så vi kan ta oss en längre tur med mer galopp framöver. Saknar det.
 
 
Eftersom jag missar träning för Maritha två onsdagar nu i början av året så passade jag på att boka in mig på en markarbetesträning i ridhuset då det fanns plats på torsdagen. Så vi tog väl ett skutt över ett sockerbitshinder i september typ senast, mellan då och nu har han gått över bommar någon enstaka gång i longerlinan. Men jag försökte tänka positivt och framförallt inte bli nervös över höjder och så, jag vet ju att jag egentligen inte behöver oroa mig, Mia som håller i träningarna är väldigt bra på att anpassa efter vilken nivå ekipaget är på. Vi fick i allafall starta med lite uppmjuknande övningar, skänkelvikningar in och ut från kvartslinjen och tempoväxlingar i galopp, fyra fram, fyra tillbaka. Han blev lite stark och jag hade svårt att få tillbaka honom, annars tyckte jag att han kändes ganska pigg och framåt. Travbommar sedan som blev lite plockepinn innan han började lyfta lite mer på fötterna, tråkigt när det är lågt hälsar Maxim. Galoppserie med fem språng, där tre var upphöjda, vilket vi båda har svårt för. Men vi försökte och försökte och någon gång gick det riktigt bra, även jag måste ju få in tekniken. Sedan hade vi även lite travbommar på en linje där vi skulle ta sikte och vara noga med blicken, det gick okej också. Fick avslut med en liten bana, trav in över bommarna på diagonalen, ut över travbommar, fatta galopp och ta serien, fortsätta i galopp, ta ett räcke som stod på medellinjen, byta galopp över det och ta ett till räcke på medellinjen så det blev som en serpentin och byta galopp över det också. Blev lite struligt i serien, men jag smackade på så vi tog oss igenom och räckena på medellinjen tog han superfint, första var från höger till vänster och där bytte han supersnyggt, över nästa från vänster till höger fick vi inte till det lika bra, men det kändes kul att lyckas en gång. Nöjd med oss! Han blev väldigt trött och vi är båda väldigt ringrostiga så vi får helt enkelt försöka blanda in lite bommar oftare själv.
 
På fredagskvällen red vi ut i kvällsmörkret, dock var det lite månljus och vitt på marken så kunde ändå ta oss fram. Sedan går ridvägen parallellt med ett elljusspår delar av vägen så där gick det fint att trava också. Han kändes inte speciellt trött, men vi tog det lugnt, skrittade större delen av vägen och jogg-travade några kortare sträckor. Sedan blev det ridhus på lördagskvällen då jag hade intaget så det passade ganska bra. Större delen fick vi vara själva också, vilket var skönt! Värmde upp med lite serpentiner och lättridning, några diagonaler med tempoväxlingar. Sedan kände vi på några skänkelvikningar också så vi inte helt glömmer bort hur man gör. Känns skönare att träna dem när man är själv också så man kan ta sin plats lite mer. I galoppen rullade vi mest på, varvad volter och fyrkantsspår och så körde vi lite åttor så det blev lite förävnd galopp också. Han kändes rätt så fin och mjuk faktiskt, vi börjar komma på rätt spår igen.
 
Avslutade helgen med en lugnare uteritt på glad häst. Turboskritt i början, men när han även fått trava lite så lugnade han ner sig. Tanken var att han skulle vara lagom uppvärmd för sedan kom equiterapeuten och Maxim fick sig en genomgång. Han får ju inte direkt regelbundna kollar, men det har nog blivit ett par gånger om året nu det senaste, gillar den vi hittat hon känns vettig och att det är en vettig behandlingsform. Maxim var inte supertaggad på att få nålar i ländryggen, han var mycket spändare i högersidan denna gång med en liten låsning, mot för vänster som det varit tidigare gånger (positivt att det flyttar på sig!), sedan var han spänd i muskulaturen även i bogarna och sade väldigt tydligt till att hon gärna fick lasra på lite extra där. Han är så gullig och tydlig med när det är skönt. Han var också lite påverkad i vänster knä så hon föreslog att jag skulle använda liniment där när vi jobbat för att underhålla det lite nu efter behandlingen så det ska vi göra. Ska försöka bli bättre på att massera själv också så kanske vi kan släppa lite på muskelspänningarna.
 
Det Positiva: Att komma igång
Det Negativa: Att redan behöva kämpa för att behålla lugnet
 
Fly fly away
 
Over and Out 
 
 

Mål 2019 och måluppfyllnad

En genomgång av förra årets mål först och så tar vi målen inför året längre ner i inlägget. Året har mest genererat fina minnen med Maxim och vår utveckling tillsammans går stadigt framåt. 
 
Mål 2018
Bruksridning
Vi är nu redan kvalade för FjordSM 2018, om vi ska åka är inte helt klart ännu, det kommer vara i Skövde vilket är nästan lika långt som Vetlanda, det kostar både en hel del tid och pengar. Ska hålla span på programmet och så om det är vettigt upplagt för just oss. Annars är målet en tävling under våren och så DM i höst och där i mellan klämma in träningar för Camilla som hjälpt oss så långt på vägen. Försöka få till stabila rundor och jobba vidare med våra "spöken".
Något SM blev det inte i år, jag hittade inte motivationen att satsa mot det helt enkelt och det var en hel del saker som kom i mellan. Det blev bara en tävling under året, en träning i JUFs regi och en träning på hemmaplan där jag byggde lite och några stallkompisar var med och testade. Den tävling som blev av var DMet som jag är otroligt stolt över, trots en del nya hinder på banan mot föregående år så lyckades vi hålla huvudena tillräckligt kalla och vi slutade på en fin fin 3:e plats och fick vår första lilla pokal. 
 
Dressyr
Fortsätta vår regelbundna träning för Maritha och bli ännu starkare, förbättra skänkelvikningar och förvänd galopp, förstå vad skolorna innebär. Om tid och möjlighet försöka vara med på en av träningshelgerna med SUFF. Tävlingsmässigt kolla ut lämpliga tävlingar och försöka åka på ett par stycken. Jag vill ju fortfarande försöka starta LA, men vi får se lite vad vi hittar på.
Träningen har vi legat i med, inga träningshelg, men väl regelbundna veckoträningar för bästa Maritha. Skolorna blir vi båda fortfarande lite förvirrade av, men poletten kommer nog trilla ner där snart också, så som den gjort med skänkelvikningarna och den förvända galoppen. Fortfarande en hel del att jobba med, men så, så mycket bättre. Vi har varit på fyra pay and rides om jag räknar rätt alla i LA:1 där vi fått mellan 57-64% gång för gång blev det bättre och bättre. Vår debut på LA-nivå skedde i Dannemora i maj och det är den grej jag absolut minns bäst från hela året. Vi får strax över 62% och slutar tvåa! Vår första lokala dressyrrosett fick vi med oss hem. Två till lokala starter blev det, med inte riktigt lika bra resultat, drygt 53% i dem båda, men vi kommer att kämpa oss vidare, tror jag vet vad problemet blev båda gångerna, så bara att lära sig och göra om, göra rätt. 
 
Hoppning
Mer regelbunden träning för Maxim hoppas jag på. Orken hos matten finns tyvärr inte, men förhoppningsvis kommer medryttaren komma igång mer under våren. Kanske kan det bli någon terrängträning för dem också.
Blev bara någon enstaka träning i markarbete och en terrängträning, sedan har medryttaren varit skadad. 
 
Övrigt
Vi ska hålla oss friska och starka, vill helst hitta någon att rida ut med regelbundet som gärna hänger med på längre rundor i lite högre tempo. Annars hoppas jag få till en långtur med gamla stallgänget som nu är lite utspridda över bygden. Vi har pratat om det, men hittills har det inte blivit av. Åka en tur med Maxim Hemhem i sommar och njuta av ridvägarna där.
Någon speciell att rida ut med har vi inte, men vi lyckas pricka in stallkompisar lite då och då vilket alltid är trevligt. Långturen och att åka hemhem blev inte heller av detta år.
Allt som allt får jag ändå vara nöjd med vad vi åstakommit och att jag orkat med så pass mycket som jag gjort.
 
Världens mest lyckliga matte <3
 
Målen 2019
Bruksridning
Det är ganska ofta ett projekt att träna bruksridning, ett projekt som jag ska försöka bli bättre på. Många som uppskattade att jag byggde en liten bana i ridhuset och bjöd in dem att testa så jag ska försöka göra det igen, kanske en gång på våren och en på hösten. Det enda tävlingsmålet är att delta på DM efter sommaren. Vi är kvalade till FjordSMet, men andra faktorer kommer väga in om vi åker eller inte och så får jag se hur det känns om vi vill vara med på bruksen eller inte.
 
Dressyr
Hålla i vår träning, lägga upp en bra planering under våren och vårt största mål detta år är att ta oss till FjordSM i dressyr. För det krävs ett till kval över 60% i LA. Därför ska vi komma ut på tävlingsbanan lite mer under våren än förra året. Jag har kikat lite på tävlingar och försökt lägga upp en plan så får vi se hur bra det kommer gå.
 
Hoppning
Jag ska försöka att lägga in bommar lite oftare, speciellt under longering/tömkörning, om rutinerna håller i sig och jag kan vara i stallet så pass många vardagsmornar som jag kunnat i höst bör det bli lite lättare med det. 
 
Övrigt
För att målen ovan ska kunna nås så kommer vi behöva hålla oss friska vilket nog är lättare för Maxim än matten. Nu i början av året kommer jag förhoppningsvis få avsluta en behandling för min sköldskötel som pågått i över ett år och jag har ärligt talat ingen aning om hur det kommer påverka mig. Att jag fått till så bra rutiner i höst och orkat hålla i trots stor belastning på jobbet och ett intensivt schema i övrigt tillskriver jag till stor del att vi tillslut fick koll på medicineringsdosen jag skulle ta. Kommer den att sköta sig så hoppas jag på att få må bra och ha ork, annars blir det ytterligare behandlingar som av erfarenhet kommer ta mycket energi i anspråk och då får man helt enkelt lyssna på kroppen och inte pressa på för mycket.
 
 

Att bara vara oss

Just nu är vi inne i en period som flyter på fint vill jag säga. Kanske börde jag stanna upp och njuta av det mer än vad jag hunnit med hittills, men får nog jobba vidare på det.
 
På tisdagskvällen fick vi ridhuset för oss själva igen och kunde röja runt bäst vi ville. Maxim var ganska pigg och mjuknade snabbt, vi började med våra serpentiner och tiometersvolter och så övade vi på skänkelvikningarna över meldellinjen. Tyckte det kändes bra och fick god hjälp av spegeln där jag även kunde se hur det såg ut. Lade in några uppridningar också eftersom man måste blanda lite övningar man göra annars tror han att det alltid är skänkelvikning som gäller när man vänder upp och förekommer en. Vill så gärna göra rätt lilla hästen <3 Gjorde ett par ryggningar också och det kändes helt okej, bättre än vad de kan göra om man säger så. Jag ska försöka bli bättre att lägga in någon då och då så vi blir vana och får in tekniken. I galoppen blev det mest jobb på volt och tempoväxlingar, vilket är vårt fokus just nu. I alla gångarter egentligen, men vi lägger lite extra jobb på galoppen.
Tycker att det blir stor skillnad för varje vecka som går.
 
Träningen denna vecka var så kul! Maxim var med mig hela tiden, vi hade några kommunikationsmissar som berodde på mig, men annars flöt det på väldigt bra. Började med skänkelvikningarna över medellinjen, lede in en volt på mitten innan övergången till nästa och då fick jag tag på honom bättre. Behöver vara noga med att han inte blir förböjd. Sedan jobbade vi med några på diagonalen in mot meldelinjen också som vi också fick till ganska bra, det går hela tiden framåt får jag säga. Tycker väl själv att jag behöver jobba mer med min egen teknik så jag inte blir så yvig och vill hjälpa till för mycket. I galoppen sedan jobbade vi med tempoväxlingarna, i höger känns det superlätt och jag tycker vi får till vår kommunikation bra, i vänster är det lite svårare för oss båda fysiskt, men även den blev bättre och bättre. Måste vara noga med mjuk hand, inte dra i innertygel och jobba med ytterhjälperna. Fick ha spöet i ytterhanden och dutta med och det hjälpte också. Mellan varven övade vi lite bakdelsvändningar, innertygel och ytterskänkel är mitt mantra där, men vill gärna hjälpa till med alla hjälper jag har. Vi jobbade även med en del små tempoväxlingar i traven och ibland får vi verkligen till den där fantastiska känslan när han vara skjuter iväg eller kommer tillbaka på vad som det känns bara mina tankar. Det börjar krävas lite annan ridning av mig nu också, tajming och sits och mjuka händer. Superkul är det! 
 
Promenad på torsdagsmorgonen och sedan bara mys och vila på fredagen. Putsade manen, borstade lite längre stund och bara försökte skaka av mig en arbetsvecka som dragit på ganska ordentligt.
 
 
 
Helgen bestod av uteritter, på lördagen fick vi sällskap av snabbskrittande häst. Maxim försökte tappert hänga på, vilket gick bra fram till slutet av turen när energin inte rikgit höll sig. Fin tur i kallt väder, men fortfarande gick det att trava en bit inne i skogen. På söndagen fick det bli en tur i ensamt majestät. Glittrande granskog och fin häst. Återigen mest skritt, men lite trav kunde vi också klämma in.
 
Vi skippade vår vilodag på måndagen, men tog det lite halvlugnt med longering på morgonkvisten. Sedan var det ridhusdags igen på tisdagskvällen och återigen fick vi jobba på ostörda i vår ensamhet. Han var så fin! Passade på att jobba lite mer med den förvända galoppen, utnyttja hela ridhuset och rida precis vart jag vill. Så det blev en del runt fyrkanten, men även in på storamittvolten med tillägg av någon tiometersvolt i rättvänd någon gång. Sjukt jobbigt sa Maxim, men han var duktig. Jobbade med några övergångar till skritt också. Men annars fokuserade vi på våra tempoväxlingar i både trav och galopp, får inte till det riktigt lika bra ensam, men ibland så glimmar vi till. Jobbade med några diagonaler i trav också för att inte tappa bort dem. Allt som allt en bra pass där han kändes mjuk på slutet.
 
 
 
Träningen för Marita... Ja vad ska jag säga mer än WOW. Vilken häst jag har. Ibland kan jag nästan gråta av lycka över att få den känsla vi får tillsammans. Han fick mycket beröm och klappar denna träning vilket numera kanske kan kännas som vardagsmat, i allafall om man läser den här bloggen. Men vilka kliv vi tar! Fick jobba med våra tempoväxlingar lade in vissling/väsning som framåtdrivande och Maritha präntade in i mig att jag behöver använda det ljudet endast när vi ska framåt. Har ju av och till jobbat med det tidigare, så han fattade snabbt. Vi försökte oss på lite öppna längs med långsidan, visade sig vara något svårt i trav, men i skritt så fick vi till det i båda varven. Ska försöka lägga in det själv också mer. Har ju speglar hemma att titta i. Skänkelvikningarna lade vi som de ligger i La:1-programmet efterso mdet var ett tag sedan. Och som de förbättrats, jag tror att när vi gör dem på olika vägar och sedan går tillbaka till "orginalvägen" så tycker liksom både han och jag att det inte är så svårt längre. Förvända galoppen var inga problem, blev lite trött i vänster varv bara, men sedan var han superfin när vi jobbade tempoväxlingar i båda varven. Bakdelsvändningarna fick vi också jobba lite på, vilket går bra när matten slappnar av lite och inte tänker för mycket. Han var så otroligt positiv hela passet, blev lite irriterad på mig bara när jag petade till honom med spöet i en öppna och bankade lite med bakfötterna, inte ofta det händer, men när han gör så så får man backa av lite (vi gick ner i skritt och gjorde om öppnan). Fin och mjuk när vi travade av och gjorde sitt bästa för att länga lilla halsen <3
 
På torsdagen hade vi hovslagare, tog en längre promenad i skogen på morgonen innan dess och sedan ägnade jag eftermiddagen åt att bygga en isolerad vattenbalja. Eller en första prototyp så får vi se hur länge det håller. Vila på fredagen för Maximen, matten åkte och fixade på morgonen, drog till Stockholm och kollade horse show, kollade på hingstar i ett stall som mer liknade en fästning och fick äntligen se hur syster bor! Mina två "lediga" dagar i slutet av veckan gjorde att jag däckade på lördagen. Balansen blev inte rikgit bra och även om det är roliga saker så tar det energi. En något pigg Maxim som var trött på att vila fick sig i allafall en promenad i halvmörkret och spolade ben och lite mys.
 
 
 
På söndagen tog jag mig samman och tog mig ut på eftermiddagen, tog på oss reflexer, men hann nästan hem innan mörkret föll helt. En tur ut i skogen där stigarna hade tinat upp igen och det bra underlaget var tillbaka. En hel del trav i överilat tempo, galopp med försök till bus och till slut en mer avslappnad häst som kunde gå och frusta för sig själv på hemvägen. Det är ju kul att han är glad försökte jag tänka och hålla i mig.
 
Vi startade veckan med tömkörning på måndagsmorgonen. Blev helt okej mot slutet, men det märks så väl när man inte ridit dressyr på några dagar. Även på tisdagen blev det morgonridning, red igenom lite inför onsdagsträningen. Med målet att han skulle mjuka upp sig lite, vilket jag tycker att vi lyckades bra med. Jobbade med våra serpentiner i både trav och galopp så fick vi med den förvända också. Helt okej känsla på slutet.
 
Träningen gick också super. Lite seg igång, men sedan tuffade han på bra. Vi fick rulla på i galopp ganska så snabbt för att få igång honom (och matten med för den delen). Fick en ny ävning att jobba med också, galopp, övergång till skritt, bakdelsvändning och så ny galopp och så vidare. Svårt! Matten fick träna på att bli kvickare, men vi fick några riktigt bra fattningar och avsaktningar. Sedan jobbade vi med skänkelvikningarna vilket nog var träningens höjdpunkt, jag kände verkligen att jag kunde sitta rakt, driva åt sidan och framåt, ha koll på ytterbogen och vi bara flöt fram kändes det som. Maxim fick massa klapp och godis, så han var nog ganska nöjd med sig själv. Sedan jobbade vi lite till med galoppen och övergångar till skritt, nu är det enklar att gå ner från vänster galopp... vissa av dem blir super, andra inte lika bra, men jag börjar känna mig mer och mer säker på vad som är det rätta och hur jag ska göra för att nå dit. Ibland får man ju helt enkelt inte till tajmingen. Gjorde lite enkla byten på serpentinbågar över medellinjen och sedan avslutade vi med att rida serpentinen i förvänd galopp så vi får lite olika övningar på samma vägar, innan vi travade av. Han var duktig och skötte sig, matten kunde varit lite mer skärpt.
 
Sedan blev det torsdag och morgonpromenad och så fredagskväll som vi tillbringade i ridhuset. Mest bara jogga runt och han kändes mjuk och fin efter träningen.
 
Helgen bestod av en resa till Linköping för människorna och Maxim fick ta det lugnt, blev en promenad i mörkret på söndagskvällen. På måndagen passade jag på när ridhuset var tomt och vi var ensamma att ta fram först lite upphöjda travbommar och sedan bygga ett sockerbitshinder. Och så longerade vi över det, det gick bra, han var duktig, lite lat i traven ibland, meni galoppen sprang han på sing och skuttade över. Behöver bli bättre på att orka och att vara på plats tider när det funkar att ta fram grejer.
 
 
 
Ridhus på tisdagskvällen och ganska fullt i ridhuset. Fungerade ändå bra, även om jag inte fick någon superkänsla direkt. Han kändes lite tung och hängig i handen, lite stel och ja, lite som om man inte ridit ordentligt på några dagar. Men så blir det ibland, denna vecka var vår sist träning för terminen. Jag ställde in kommande vecka. Ibland måste man ställa in även roliga saker som man helst inte alls vill missa, men för att jag inte ska ligga helt utslagen när ledigheten kommer om 1,5 vecka är det vad som krävs.
 
Men en sista träning hade vi kvar, årets mest stressade matte som sladdade in på stallplan tjugo minuter innan vi skulle åka. Fick lämna allt utom det nödvändigaste till senare på kvällen. Maxim hade redan fått komma in och hunnit äta i allafall så honom gick det ingen nöd på. Kanske kunde jag pga av det här inte vara riktigt så koncentrerad och närvarande som jag kan, men det blev ändå en bra träning. Vi körde på med skänkelvikningar och enkla byten. Skänkelvikningarna går nu bäst undan vänster skänkel och det spelar inte så stor roll vilken väg vi gör dem på. Jag fick beröm för att jag kunde sitta mer stilla och mer rakt över hästen och det känns som om den biten utvecklats ganska mycket under hösten, även min sits har fått sig en skjuts framåt. I början satt han lite fast i vänstervarvet, men det lossnade allt eftersom och blev riktigt fin efter ett tag. I galoppen jobbade vi mest med enkla byten, fick rida på små volter innan avsaktningen och då blev han mer kvar och det var lättare att ta bort travstegen, han blev riktigt fin i vänstervarvet också, hade inget i handen och han gick i en låg avslappnad form. Sedan vände vi rätt upp några gånger, gjorde tiometersvolt och så halt. Någon gång var ganska perfekt (så bra vi kan för tillfället). Sedan rörde vi till det i mattens hjärna och övade lite bakdelsvändningar.
 
Vi har en del att öva på framöver också och jag ska försöka få till det själv hemma också. Han kommer få vila en del över julhelgen, men sedan är planen att komma igång så smått igen, hinna med en träning i början av januari, ta ett uppehåll på två veckor då matten och hussen ska på kurs, men sedan köra igång vårträningen igen!
 
Det Positiva: en träningshöst till ända
Det Negativa: trött, trött, trött
 
Du ger mig så mycket att leva för
 
Over and Out

Rutiner, rutiner, rutiner

Känns verkligen som om vi kommit in i rutiner nu som vi också följt något så när i många veckor. Jag kanske har slarvat lite med min egen träning tyvärr, men så är det ju ganska ofta när man har en häst. Att orka med dens träning är viktigare än ens egen. Men måndagsvilan och att jag då brukar passa på att vara i stallet på morgonen har gjort att vi skaffat oss en träningsrutin på måndagskvällen som består av simning. Jag har väl alltid gillat att simma rent generellt och som träningsform tycker jag att det är "lagom jobbigt". Det vill säga, det var, tills ens sambo som tävlingssimmat i tonåren tycker det är en bra idé att lära mig frisim och "ordentligt" bröstsim. Genast blev det mycket jobbigare. Men det är roligt också, så ska försöka kämpa på.
 
Vi var kanske inte helt i synk på tisdagskvällen i ridhuset, men det blev ändå okej mot slutet. Jobbade mest med att mjuka upp, på serpentinbågar i alla gångarter, är ju lite större ridhus att öva i hemma när vi tränar förvänd så kan ligga på en lite större volt/oval när vi övar vilket känns bra, så har vi Maritha som stöttning när det är lite trångt. Jobbade en del med övergångar också och att försöka få honom alert.
 
Redo för träning på onsdagen, i allafall hyffsat, även om jag hade lite av en pressad vecka på jobbet, så lyckades jag släppa det mesta och fokusera på vår träningstid. Han kändes överlag väldigt fin, men han blev trött och det märks att vi behöver bygga mer styrka. I traven övade vi tempoväxlingar och ibland fick vi till riktigt fina. Sådär att han går framåt mest för sitsen och tanken känns det som. Sedan gjorde han super skänkelvikningar också! Det börjar verkligen släppa nu och jag börjar få in tekniken och inte glömma hälften av hjälperna någon annanstans.
 
I galoppen jobbade vi på med tempoväxlingar, öka/minska och tillslut skrittövergång. Jag behöver känna av lite där, inte göra för länge och känna när det är läge för skritt. Supersvårt i vänstervarv och enkelt i höger. Och trött i musklerna blev han så det var jobbigt. Vi orkade lite förvänd galopp, men inte så mycket, sög nog ut en del av musklerna det där.
 
Torsdagspromenad och så longerade vi på fredagskvällen i ridhuset, han kändes ganska avslappnad och kunde gå avspänt i alla gångarter i båda varven.
Sedan bestod helgen av två uteritter, en i ensamhet och en i sällskap. Lugna båda två, mest bestående av skritt och joggingtrav. Maxim skötte sig fint båda dagarna.
 
Sedan blev det åter måndagsvila och så tisdagskväll i ridhuset, fick ha hela ridhuset för oss själva trots att det var ganska tidigt på kvällen. Lyx! Jag övar på att rida utan sporrar hemma och till min förvåning går det ganska bra. Vi jobbar på med känsligheten för hjälperna och det känns bra när det går framåt. Började med att mjuka upp i skritt och trav, serpentiner blandat med tiometersvolter. Sedan gick jag in på en volt i trav, testade lite tempoväxlingar så som Maritha instruerat och de börjar komma mer och mer och jag känner att han verkligen lyssnar framåt även utan mycket ben! I galoppen arbetade vi också med små tempoväxlingar så som vi fått i läxa och jag försökte tänka på att inte jobba och dra för mycket i innerhanden, tycker det blev lite bättre. Eftersom vi var ensamma passade jag också på att rida serpentiner/åttor i galopp och verkligen ta plats i den förvända galoppen. Han var superduktig! Sedan travade vi av, kände att vi inte helt mjukat upp oss i vänstervarvet jämfört med höger, men det fick vara så denna dag, ändå nöjd med oss båda och ett lyckat hemmapass!
 
En annan höst, ett annat liv <3
 
Onsdagsträningen blev det fokus på tempoväxlingar och så skänkelvikningar såklart. Han var ganska fin och framåt redan från början, men kändes väl inte helt tillfreds och lite tung i handen. Jag vet att jag inte får bli dragig då utan ska stämma av och lätta, det blev bättre allt eftersom tiden gick, bättre känsla i galoppen än i traven. Vi red lite skänkelvikningar i allafall, en ny övning med att vända rätt upp på medellinjen och sedan flytta åt ena hållet, sedan byta till andra och så avsluta åt det första hållet. Gick förvånansvärt bra, lite svårt att byta från vänster till höger, han blev lite stark och bogen stack iväg lite, men det blev bättre andra gången vi försökte. Sedan skulle vi göra dem på diagonalen som vanligt också, då fick nog inte jag till det riktigt, kom liksom inte in i den så bra som vi behöver så fick göra om några gånger innan vi blev nöjda. Hästen var duktig i allafall. Matten behöver sluta spänna kroppen och överhjälpa så fort det kommer till skänkelvikningarna.
 
Vi gick över på galoppen sedan, jobbade först med att få fram honom, men sedan kunde vi ganska snabbt gå in på den förvända galoppen, i höger gjorde han det jättebra, i vänster lite kämpigare, men det märks att han börjar bli starkare även där. Gick sedan in på volten och jobbade med de små tempoväxlingarna, behöver låta honom gå på friskt och sedan minska typ till den vanliga galoppen för att vi ska lära oss och det ska synas någon skillnad. Tycker det kändes bättre i båda varven än för baraen vecka sedan. Så kul när det går framåt. Sedan var tiden plötsligt slut och vi fick trava av lite, han kändes ganska mjuk åt båda hållen, fortfarande lite stel i vänster varv, men vi ska fortsätta jobba hemma och mjuka upp mer, blev ändå en ganska lugn vecka, med inte så mycket dressyrjobb.
 
En härlig promenad med pigg häst på torsdagsmorgonen och en trött matte blev det. Sedan tog vi jogging i ridhuset på fredagkvällen. Blev lite bråttom då jag missat att det skulle tömköras större delen av kvällen och ville gärna hinna rida innan dess. Maxim hann äta, men inte ta sin obligatoriska
"efter-maten-slappstund-i-hörnet". Det var inget fel på arbetsmoralen i ridhuset, men han var lite sur på mig före och efter när vi pysslade. I allafall kändes han helt okej, ganska mjuk, vi red våra serpentiner och jobbade med lite förvänd galopp. Vågade oss också på skänkelvikningar över meldellinjen som kändes och såg helt okej ut i spegeln.
 
Hade utsläpp igår morse så då passade jag på att sticka ut på långtur. Drygt två timmar var vi ute, Maxim var lite tråkig i början, men kom sedan igång fint. Fick galoppera på längre sträckor och jobba konditionen, sedan tog vi oss en upptäcksfärd också, tanken är att hitta en något längre runda som tillåter längre sammanhängande galoppsträcka och även bygger till en grusväg till rundan. Tanken var god och jag tror vi kommer lyckas med det, men kanske inte den vägen vi valde denna dag. Det går nog att bygga sig en Maximstig där vi gick, möjligen att någon ponny vill följa med på den också, men storhäst var den vägen inte riktigt anpassad till. Såg dock en annan möjlighet när vi var på hemväg så ska testa från andra hållet nästa gång så får vi se. En sådan där tur som påminner mig om varför jag älskar att hålla på med hästar så mycket. Det är verkligen det bästa sättet att komma ut i naturen på.
 
Avslutade veckan med en lugnare uteritt, skritt och lite joggingtrav och ganska nöjt ekipage där båda nog hade lite träningsvärk. Jag vet att matten i allafall har.
 
Det Positiva: Gul häst
Det Negativa: För mycket full fart
 
You, me and our yellow friend
 
Over and Out

Uppe på toppen igen

För att återgå till rutinerna blev det vila som start på denna vecka. Sedan hade vi ett pass i ridhuset på tisdagskvällen. Superfin känsla för första gången på ett tag och jag blev så glad. Vi gjorde inga konstigheter, hade bestämt mig för att bara mjuka upp i skritt och trav inför veckans träning så det gjorde vi. Jobbade en del i skritten först med lite serpentiner och skänkelvikningar och joggade igång i traven. Tyckte att han redan från början var med ganska så bra och kändes fin. Jobbade med serpentinbågar och tiometersvolter. Sedan gjorde vi även en del jobb med övergångar trav-skritt-trav. Han var väldigt uppmärksam och positiv hela tiden så jag vågade mig på ett par skänkelvikningar också några steg åt sidan, rakt fram och så flytta igen. Blev jättenöjd med honom så vi avslutade med att länga lite på halsen vilket han också gjorde fint. Så kul med fin känsla på hemmaplan.
 
Även träningen på onsdagen blev en fullträff, det är såhär det ska kännas tänkte jag efteråt. Han kändes ganska positiv och framåt redan från början även detta pass, vi fick jobba på stora mittvolten och från den göra tiometersvolter mot kortsidorna, blev mjuk och fin och så länge jag hade kolla på tygellängden kändes det riktigt bra. Vi galopperade sedan och värmde upp, fick gasa på långsidorna och sedan jobbade vi med åtta över hela ridhuset så det blev en stor volt i rättvänd och en i förvänd. Kunde rulla på ganska bra i höger, men lite motigare i vänster även om det inte var några stora problem fick jag stödja lite mer.
 
Börjar längta så smått
 
Skänkelvikningar på diagonalen var nästa övning och där gick det också bra. Åt höger gjorde vi halva och gjorde en volt till höger innan nästa halva. I vänster gjorde vi in till mitten och red sedan rakt fram. Han var verkligen superduktig och matten hittade båda sina skänklar och inte bara den sidförande, tror det hjälpte till lite.
 
Vi avslutade med lite enkla byten och matten hittade sina magmuskler någonstans där inne och kunde mestadels sitta kvar i sadeln och då blev det väldigt bra avbrott. Allra sist kände vi på ett par ryggningar som också gick bra! Maritha tyckte jag red väldigt bra där och reagerade på rätt sätt när han blev tveksam, villket stärkte mitt självförtroende lite gran.
 
Den numera obligatoriska morgonpromenaden blev av på torsdagen också. Sedan jobbade jag kort dag på fredagen (många förmåner med att jobba statligt) så vi hann ut i skogen, visserligen med reflexer på, men vi var ändå hemma till skymmningen och gav oss inte iväg i den som är det vanligaste.
 
På lördagen gick vi till stora sommarhegen och longerade lite, fick kliva över några bommar som låg ute också, men mest fokus på att lyssna på matten och springa avslappnat och inte med huvudet i vädret och kika på alla hundägare som var ute och promenerade med sina djur. Sedan red vi till sandbacken på söndagen och övade på tempoväxlingar i galopp. Inte så långt pass, men nyttigt, ganska lydig var han också. Nyttigt att jobba med minskning/ökning på ett ställe där han bara brukar få ösa, blir lite mer egen motor automatiskt då.
 
Det Positiva: när man känner förbättringen
Det Negativa: Orken ska räcka till så mycket.
 
You and me
 
Over and Out

Krispighet i luften

Denna vecka blev återigen lite annorlunda. Vi startade med en morgontur i skogen på måndagsmorgonen, travade modigt förbi alla kossor och jobbade lite galopp på stigarna. Min pansarvagn till häst låg kanske på lite väl mycket ibland så fick öva på lite övergångar och försöka få något så när styr på grejerna. Kändes fin på slutet i alla fall.
Sedan åkte matten iväg på jobb och hussen ryckte in på tisdagen, Maxim fick sin vilodag då istället.
 
Jag kom hem till Uppsala igen lagom för att hinna slänga i mig lite mat och fara mot stallet och träning för Maritha. Lite mer ork för matten denna vecka, men hästen har käkat gräs i sin vinterhage och blivit lite rund om magen så hade det lite jobbigt ibland. Viljan var det inget fel på han kändes pigg större delen av passet, men eftersom jag inte heller hunnit klippa honom blev det lite varmt och jobbigt. I traven kändes han rätt fin redan från start, inte speciellt stel heller, men såklart lossnade han ännu mer ju mer vi red. Jobbade med små korta tempoväxlingar och några diagonaler med tempoökningar, han vill ju gärna lägga av lite ju närmare väggen man kommer så vi jobbade med att öka från hörnet, samla upp några steg på mitten och sedan öka igen för att försöka bryta den cirkeln. Kändes som om laddningen i första hörnet och att rida ut på diagonalen fungerade väldigt bra, vilket jag haft problem med tidigare, men nu kunde jag hålla honom rakare och då blev det bättre flyt i det hela.
 
Sedan gick vi över på skänkelvikningar på diagonalerna, gick okej, men jag måste verkligen orka hålla yttertygeln ordentligt så han inte blir förböjd och inte störa honom med flaxande händer och spänd kropp. Maritha säger att jag gärna vill hjälpa till lite för mycket. Samt att jag behöver känna när det blir sämre och då avbryta och rida rakt fram några steg, lite dålig på det, men ska öva vidare. Vi red någon skänkelvikning som de ligger i LA:1 också och de kändes faktiskt bra!
 
Över på galoppen så blev det lite tungt, det är inte ofta numera jag behöver hjälp från marken med framåtbjudningen, men nu fick Maritha ta med sig longeringsspöet ut i mitten av ridhuset, hon klatchade bakom honom en gång (OBS, slog honom inte utan var ljudet vi vill åt), sedan var han ytterst uppmärksam på vad Maritha ville resten av passet. Han var i alla fall jätteduktig när vi fick till framåtbjudningen lite bättre, jobbade på lite förvänd galopp, halvt igenom och sedan på stora mittvolten, gjorde det bra i båda varven! Sedan fick vi öva enkla byten på serpentinbågar över medellinjen, något av Maxims favoritövning. Gjorde också det jättebra, bara matten som klantade sig i en vänsterfattning så det blev fel glaopp, men hästen var fin. Sedan fick vi skritta av, Maxim var super kissnödig, men varje gång han ställde upp sig i ridhuset var det något som störde så han blev fokuserad på annat, så tillslut gick vi ut, då ställde han också upp sig i gräset utanför, men återigen blev han störd av något i mörkret och fick inte ro att kissa.... Lastade och åkte hem och när vi väl var hemma så ställde han sig mitt på stallplan och fick äntligen kissa. Stackaren!
 
 
Blev morgonpromenad i krispig luft på torsdagen med Power-Walk-Maxim. Fredagskvällen blev lite längre i stallet. Tog mig äntligen tid och ork att ta fram klippmaskinen och få bort lite päls, Maxim stod och njöt, tryckte sig i mot den och ville ha mer. Söthästen! Sedan tog vi en sväng i ridhuset med lite jogging i alla gångarter och försöka mjuka upp, vilket jag tycker att vi lyckades med, inga komplicerade övningar, jag red lätt och försökte även ha en lättare sits i galoppen (hade hoppsadeln), kändes som om han piggade på sig och inte behövde bli så varm, så förhoppningsvis ska vi få till lite bättre träningar framöver och ha bättre ork.
 
Lördagen hade jag utsläpp så passade på att rida ut i skogen jag och Herr Gul. Orken räckte till och med till den långa rundan med mycket galopp, lite upptäcktsfärd. När jag kom hem igen efter drygt två timmar frågade en stallkompis om jag aldrig var rädd när vi är ute ensamma att han ska sticka med mig. Men nej, det är jag ju inte, det är klart att jag tar vissa försiktighetsåtgärder när jag är själv, skulle aldrig rida utan mobil eller att inte meddela åt vilket håll vi är iväg, eller för den del ta onödiga fartrisker en dag jag känner att han är på tårna. Men att avstå från att rida ut ensam skulle jag heller inte vilja göra. När Maxim var yngre lät jag det heller inte stoppa mig trots att han då var ganska osäker med trafik och annat, sakta men säkert har vi jobbat oss igenom svårigheterna, men det är en process att ta sig igenom, många små steg på vägen innan man kan rida "den farliga" rundan hela vägen utan att stiga av och agera skydd för sin häst som gärna offrar matten när det kommer till tveksamheter. Jag tror att med en nervigare häst med mer reaktion skulle jag också bli rädd/osäker/inte vilja ut själv, men eftersom det är så pass viktigt för mig att kunna ta mig fram i skogen oavsett tillgången på sällskap så har jag också valt en häst jag kan hantera. För även om Maxim har en del flykt i sig så händer det liksom inte så mycket när han reagerar. Det går inte jättefort, det tycker inte ens hans fega och balanssvaga matte, till och med jag kan i 9 fall av 10 hantera det. Då tycker jag det är svårare att hantera när vi är ute med sällskap och han blir stark och vill tävla med de andra hästarna.
 
Sedan avslutade vi veckan med ett kort pass i ridhuset, mattens föräldrar var till Maxim bryddhet på läktaren och det tog sin lilla tid att fundera över. Sedan gick de ut! Det måste ju betyda att passet var över eller hur!? Kändes ändå okej, om än inte någon superkänsla.
 
Det Positiva: Upptäcksfärder
Det Negativa: Allt som kommer i mellan.
 
Dubbelt så mycket tid vore bra.
 
Over and Out

När backen dalar nedåt

Det är ju alltid så att livet går uppåt och nedåt i perioder. Ibland känns allt otroligt lätt och ibland blir även det lättaste svårt. Jag har haft bra flyt nu i början av hösten med mig själv (jobbet är en annan femma) fått till medicinering och träning, ätit hyffsat och känt mig stark och pigg på ett sätt jag inte gjort på länge. Men inget varar ju för evigt som jag är väl medveten om.
 
Förra veckan började som vanligt, vila på måndagen för Maxim, lång jobbdag för matten och tyvärr inte simning på kvällen som blivit en rutin. Sedan kom tisdagen, motivationen tröt kanske lite, men jag plockade fram tömkörningsgjorden och tömmarna och så fick vi ett hyffsat pass i ridhuset. Genast en förbättring mot föregående vecka och en liten puff uppåt för självförtroendet. Bästa är att avsluta med löslongering och han avslappnat travar runt på en volt runt mig. Finaste gula <3
 
På onsdagen blev träningen för Maritha inställd tyvärr, vi försökte oss på ett pass i ridhuset, men fick väl inte riktigt till det så bra som jag hade velat, så är det ju ibland och inte så mycket man kan göra åt det heller. Promenad på torsdagen i morgonsol och så hade jag semester på fredagen. Tog en uteritt i solen, jobbade undan ganska mycket i stallet och åkte till hovslagaren. Allt som allt en fin dag!
 
Sedan vaknade jag på lördagen med värsta förkylningen och feber, kravlade mig till stallet och longerade Maxim över tre bommar i ridhuset så han fick jobba lite i allafall. Vila fick det bli på söndagen för då var jag ännu mer sliten och sov mest i soffan hela dagen.
 
Tillräckligt med ork för att jobba på måndagen och så bet jag ihop och tog en kvällstur i skogen med Maxim, vi hade lite diskussioner om hurvida joggare och promenadare i skymmning plötsligt förvandlas till hästätande monster eller inte. Samt att kossorna var rätt så nära staketet denna kväll så då hoppade jag faktiskt av och gick. För att försöka få en avslappnad häst så gott det gick. Det har tidigare år inte varit så stora problem, men detta år och denna flock, speciellt nu på sensommaren och hösten har varit otroligt nyfikna och kommer ibland fram (alla hundra av dem) alternativt får ryck och springer efter en. Är matten misstänksam så blir ju hästen det också. Efter det fick vi till lite joggingtrav i alla fall och lite jobb i skritt innan vi tog oss hemåt.
 
Eftersom det var träningar inbokade på tisdagskvällen tog jag mig i kragen och åkte till stallet på morgonen. Vilket nog var ett klokt beslut (det är det nästan alltid, önskar jag orkade ännu fler mornar). Vi fick ha ridhuset för oss själva och rida välbehövliga övningar för att mjuka upp stel häst. Som faktiskt lossnade riktigt bra efter ett tag och blir fin. I traven red vi serpentiner och tiometersvolter och i galoppen rullade vi på runt fyrkanten, ställde åt båda hållen, lade in någon volt och lite förvänd galopp, även det runt fyrkanten eller på en större volt. Kändes helt okej att trava av sedan. Jag försökte fokusera på att inte bli fast i min ytterhand när vi böjde och ställde, i övrigt är jag mest nöjd med att jag orkade ett normalt ridpass, dock utan nedsittning i traven.  
 
Sedan blev det träning av på onsdagen, matten på ca 80% kapacitet, men då lade vi oss på den nivån också, träningen igenom. Många korta skrittpauser för att matten skulle andas. Mycket fokus lade vi på mig och mina skänklar denna dag och vad det blev skillnad. Ibland kan man få höra samma sak på hundra olika sätt, men det är när man hör det på det 101:a sättet som kroppen och huvudet plötsligt förstår vad som menas och vad man ska göra. Det jag ska tänka på är ju det gamla vanliga att inte skänkla hela tiden och inte flaxa omkring med benen, men när nu Maritha sa att jag ska trycka fram och ned foten i stigbygeln hamnade de plötsligt mycket mer stilla och det blev väldigt mycket bättre. Det här ska jag öva vidare på och försöka lita på att han går framåt även utan ständig uppbackning. Väldigt fin var han i alla fall, vi red lite förvända galopper och nu är vänster bättre än höger så där lite hux flux. Sedan övade vi skänkelvikningar på diagonalen in till medellinjen, när jag väl slappnade av och hade samma tänk med skänklarna som innan så blev det mycket bättre. Fick öva lite i bakdelsvändningar också, blev lite mycket för mattens hjärna, men börjar få in snitsen i alla fall ibland. Behöver vara noggrann med hjälpgivningen bara och inte lägga på skänkel som inte ska ligga på. Och noggrann med att det är tygeltagen som vänder. Fick trava av med en fin känsla sedan och klappa om min fina gula.
 
 
Morgonpromenad blev av på torsdagen, dock med sen matte som inte hunnit äta frukost, men det gick ändå. Och så hann vi ut på vår fredagstur innan det blev alldeles mörkt som avslutning på arbetsveckan. Lite kossor att snegla misstänksamt på och vi fick ta en liten omväg genom skogen för att några stod och glodde alldeles vid staketet, men annars gick det bra.
På lördagen blev det vilodag igen då vi hade familjehelg med hussens alla syskon och familjer. Och idag när alla hade åkt hem var orken nästan slut, vi fick till ett tömkörningspass i ridhuset med ganska så fin häst, om än något stel. Hade tänkt låta honom galoppera lite lös också, men så kom det in en annan häst alldeles i slutet av vårt pass så fick ändra mig.
 
Det Positiva: Att ändå nästan orka
Det Negativa: Dåliga prioriteringar
 
You can not just run over me
 
Over and Out
 

Uppe bland blåa moln

Ytterligare en vecka att lägga till samlingen. Förra veckan blev det 6 dagars ridning, så denna vecka blev det lite mer från marken. Vila på måndagen och sedan körde vi tömkörning i ridhuset på tisdagskvällen. Hade inte världens bästa känsla, men vad kan jag egentligen vänta mig. Det krävs övning att tömköra och numera gör vi det tyvärr inte lika regelbundet som vi i perioder gjort. Jag ska försöka att komma in i det igen, men det är lite svårt ibland att planera då jag helst vill vara själv i ridhuset för att inte störa andra och då blir det lite mer att vi tar det som det kommer. Råkar ridhuset vara tomt så kan tömmarna åka på istället för sadel. Om jag får in lite mer rutin på att vara i stallet på morgonen kanske vi kan lägga in det lite mer strukturerat framöver. Vi avslutade i alla fall med att lösgaloppera lite och löslongera i trav på en volt runt mig.
 
 
Sedan hade vi veckans träning, Maxim var pigg och ganska framåt tyckte jag. Inte överdrivet stel heller så någon nytta gjorde nog tömkörningen. Vi fick jobba med skänkelvikningarna en del i början. Gjorde övningen längs med långsidorna och flytta in rumpan och verkligen få till att han ska flytta. Viktigt för mig att inte glömma ytterhjälperna, ha låga händer och verkligen ta ut innerhanden och visa honom vägen. Blir det bra är det direkt mycket beröm och gå rakt fram som gäller, går det inte så ska jag också gå rakt fram några steg och sedan börja om. Vi fick till det riktigt bra ibland och då gick vi över på diagonalen och jag skulle försöka ta med mig samma ridning in där. Blev också bra tillslut, men det är svårt och knepigt att få ihop alla kroppsdelar kan jag tycka. Känslan i traven blev i alla fall helt magisk efter dessa övningar. Vi jobbade med lite tempoväxlingar och han svarade på så himla fint framåt.
 
Gjorde sedan lite galoppjobb, vi var båda lite trötta, men kämpade på bra. Även här jobbade vi en hel del med tempoväxlingar och det är viktigt för mig att bara ta korta sträckor så det är jag som ökar/minskar och inte att vi ökar för länge, han blir trött och lägger av. Det fick vi i läxa att öva på tillsammans med skänkelvikningarna. Så himla fin kändes han igen och det känns kul, kanske är vi på väg upp ur svackan.
 
Torsdagen blev skogspromenad på morgonen i krispig morgonluft och svag höstsol. Hästlivet när det är som bäst, ja förutom den detaljen att hästen hellre försöker käka ek än promenera med sin matte..
Sedan blev det uteritt på fredagen, premiär för reflexer, skymningsljus och att andas höstluft och se gyllengula träd bli mörkare och mörkare. Jogging kunde vi köra i allafall och han kändes ganska mjuk och fin.
 
 
Sedan blev det ridhus på lördagen, försöka hålla vår plan i ett ganska rörigt ridhus, fokusera på oss och våga rida på även fast det är hästar runt omkring. Välbehövligt för matten, ibland kan man känna sig ganska liten på sin gula häst och inte våga ta plats. Och ibland kan man bli osäker på om andra läst samma regler som en själv eller rider på eget bevåg. Känslan blev väl ganska sådär och Maxim försökte lägga av ett par gånger. Men vi fick till några förvända galopper och att bara mest få till framåtbjudningen i galoppen. I traven försökte jag flytta in rumpan längs med långsidorna, men vet det tusan om vi fick ordning på det hela, får öva vidare helt enkelt.
Avslutade denna vecka med en tur ut i skogen och galoppintervaller i sandbacken och lite extra klättring på hemvägen. Lite lattjolajbanstur med motorcykel mitt i skogen, tack och lov en trevlig kille som stannade, frågade om han skulle stänga av och promenera förbi oss och tog väldigt bra hänsyn. Hjärta till sådana människor <3 Sedan var det vackert väder och en hel del mtb-cyklar att kika på också. Men vi kunde göra våra galoppintervaller ostärda i något så när ordnat tempo. Hade tänkt försöka filma, men det vågade jag inte i galoppen, lite starkt och snabbt blev det bitvis nämligen. Men vi var mycket nöjda när vi skrittade hemåt igen.
 
Det Positiva: Att känna sig stark.
Det Negativa: All hänsyn som inte tas
 
Du är alltid min stjärna
 
Over and Out
 

Formsvacka och programridning

Började denna vecka med stallmorgon på måndagen, Maxim hade vilodag och fick lite kli och morot i hagen. Ganska nöjd med det tror jag. På måndagar brukar vi försöka simma på kvällen så det är skönt att ha fixat stallet och inte behöva göra det sent på kvällen när man är trött och helst vill cykla raka vägen hem. 
 
På tisdagen blev det ridhuskväll, det var tränin parallellt, men det gick okej att koncentrara sig på vårt. Värre för de som tränade då stoet fattat lite tycke för Maxim efter deras galopptur, så hon ville helst gå och mysa med honom berättade ryttaren efteråt. Han kändes i allafall okej framåt, stel i högervarvet vilket jag tycker han varit lite då och då de senaste veckorna. Vi är inne i lite av en formsvacka just nu, med pälssättning och återväxt i hagen som gjort att han svällt upp och går och bajsar mest hela tiden. Inte så kul, men något att kämpa sig igenom.
 
Träningen på onsdagen då. Den kändes helt okej, fortfarande stel, men fick hjälp av Maritha att få igenom det. Jag behöver ju verkligen tänka på att inte sitta och tjuvhålla på yttertygeln när vi ska ställa igenom, det blir svårt för honom att böja sig ordentligt då. Efter de övningarna kändes det lite bättre i allafall. Vi fick sedan öva på bakdelsvändningar, vilket jag tycker är jättesvårt och då blir det svårt att lära sin häst också. Kommer nog inte ge oss på dem själva ännu på ett tag, inte utan någon på marken som kan hjälpa mig. Måste verkligen få in hur det ska kännas först. Avslutade med att jobba på skänkelvikningarna, där måste jag bli lite stränagare med honom, för nu kan han faktiskt flytta sina bakben, han försöker bara lura oss att han fortfarande inte förstår eller inte kan. Och när han flyttar ska jag vara snabb på att berömma så att han förstår att flyttar man mer så får man beröm och beröm gillar han ju.. Avslutade ändå med en okej känsla tycker jag i avtravningen, han börjar länga ut sin lilla hals lite mer och slappnar av på ett helt annat sätt numera.
 
 
Startade torsdagen i stallet också och en tidig skogstur, vilket var skönt och ännu skönare när jag fick cykla hem från jobbet på kvällen i mörker och spöregn. Nu fick vi morgonsol och nästan ensam skog, förutom någon enstaka pigg joggare. Skritt och joggingtrav stod på schemat och en ganska fin häst, om än något tittig. Har blivit bättre på att hantera det numera ändå, så det går ju framåt.
 
Vi avslutade arbetsveckan med programträning för Roger Ohlsson, matten skulle har varit lite mer mentalt förberedd (varit på jobbet ännu tidigare på morgonen och skippat eftermiddagsfikat) för nu blev det stressigt och inte alls bra. Denna gång hade vi behövt lugnare förberedelser och lite längre framridning. Nu blev ridningen lite för forserad och jag fick ingen bra känsla alls. Men vi tog oss igenom programmet utan större svårigheter, förutom att han inte tyckte det var så nödvändigt att rygga och red ihop 64,167%, något lägre än senaste gången i våras, men då var vi i toppform också. Slutkommentar: "Trevlig häst som kan gå lite mera och jämnare bakifrån. Kolla vägen i skänkelvikningarna och förvända galoppen. Större steg i längningarna!" Så efter programmet fick vi öva på att gå på framåt, speciellt i skänkelvikningarna och att jag ska titta upp, kolla vägen nogrannare och inte tjaffsa med händerna. Finns ännu ett datum senare i oktober, får se om jag kan vara med då också.
 
Helgen bestod av uteritter, luffsade runt i skogen på lördagen på långa tyglar och med hagkompisen i svansen, lagom tur för den trötta matten. På söndagen blev det lite mer fart och fokus på galopp även denna gång i skogen. Fick parera lösa hundar och joggande människor, men det gick bra, pigg, glad och tittig häst som drog någon repa ibland. Hade det varit för något år sedan hade jag inte vågat galoppera på en dag som denna, men det känns som att vi litar lite mer på varandra nu, även när matten är på ryggen.
 
Det Positiva: Gul vecka
Det Negativa: När man vill att allt ska fungera, nu, nu, nu!
 
Can you Always be by my side
 
Over and Out
 

Tre veckor, inklusive dressyrtävling!

Så låg jag plötsligt tre veckor efter med detta bloggande, trodde faktiskt att det inte var riktigt så illa, men vi gör väl ett försök till sammanfattning tänkte jag.
 
Förrförra veckan blev det vila på måndagen och ridhus på tisdagen inför Marithaträningen. Där var han stel, men blev finare mot slutet och vi jobbade mycket med övergångar och att vara kvick för skänkeln.
Fick bli promenad på torsdagsmorgoen och försöka samla lite energi och på fredagen kombinerade vi en skrittur i skogen med en snabbis i ridhuset bara för att hålla oss mjuka och frächa inför lördagen. Vi hade ju anmält oss till ytterligare en LA:1, denna gång i Österfärnebo. Hussen hängde med och även mattens föräldrar hade lovat att dyka upp med lite fika. Kom iväg i bra tid och kom fram när matten hade tänkt. Sedan gick allt enligt plan, i allafall tills matten trodde vi skulle in på banan, men de tydligen låg ett ekipage efter. Dåligt av matten som inte lyssnar på hussen när han undrar om man ska kolla att de ligger i tid innan man lastar ut hästen... Nya lärdomar, för lång framridning och som på beställning blev det soppa torsk på banan. Positivt att ta med sig var att han inte kändes tittig, bara trött. Det blev en hel del 5:or, någon 4:a och dryga 53% igen... Slutkommentar: Du får verkligen till det så bra som det går idag och om du kan få till mera framåtbjudning, tempo o energi hos Maxim så blir det riktigt bra. Form o eftergift sitter ju där redan. Lycka till!" Ändå positivt känner jag och vi får försöka ta med oss det. Men visst blir det en besvikelse, inte på samma sätt som tidigare eftersom jag tror mig veta förklaringen (min egen klantighet), men ändå vill man ju lyckas när man vet att man kan bättre. Det blir inga fler tävlingar i höst som det ser ut nu, vi satsar på några programträningar och så ska vi gå in mot höst och vinterträning. Jobba oss tillbaka i formen och komma ännu starkare i vår. 
 
 
Fick bli två lugna dagar efter tävlingen, promenad på söndagen och vila på måndagen, sedan rullade veckan på ungefär som vanligt. Tisdagskväll i ridhuset blev det inför träningen såklart, otroligt stel häst i högervarvarvet. Fick jobba mycket på olika vägar och försöka mjuka upp efter bästa förmåga. Ställa utåt och inåt, mjukt och försiktigt och mot slutet släppte det lite. Efteråt fick han lite massage med massageborsten och då hittade jag ett stelt ställe på vänster sida hals/bog, mycket gäsp och uttryck att matten skulle göra mer och hårdare tack! Så något är det som inte rikgrik är i form där.
 
Förra veckans Marithaträning fokuserade vi en hel del på traven och skänkelvikningar, på lite "nya" linjer som vi inte jobbar så ofta med. En hel del jobbade vi längs med långsidorna och att flytta in rumpan och verkligen träna på att jobba med bakbenen och flytta dem. Effektivt för oss som ekipage då jag tydligt kan både se och känna när det bli rätt eftersom det finns speglar att hålla koll i. Även bra att kunna öva ensam och vara helt säker på när det blir rätt, för det kan jag ha problem med annars. Jobbade mycket med travarbetet denna lektion och bara kort i galopp, men hade en fin känsla rakt igenom och en pigg häst från början.
 
 
Sedan blev det vila på torsdagen och bara lite morgonmys i hagen. Hjärtat värmer när hästen kommer och vill bli kliad och mysa, då blir det några minuter extra fast man ska passa tider till jobbet. Blev ensamturer både fredag och lördag. Fredag skritt och travjogging och på lördagen lite mer galoppjobb, fina turer båda två och speciellt fredagskvällar är det härligt att ta ensamturer tycker jag, då försvinner arbetsveckan i ett nafs och huvudet blir så mycket lugnare.
 
Avslutade med en riktigt härlig tur på söndagen, hade morgonfodring och utsläpp. Planen var att fixa allt och sedan ta en tur i skogen. Sedan råkade det vara så att när vi började närma oss att bli redo var även en stallkamrat det så vi tog sällskap bort till sandvägarna. 1 h och 45 min var vi ute, blev en hel del galopp och Maxim skötte sig fint, blev inte allt för uppeldad av att gå bakom och vi kunde hålla lagom avstånd till de andra, samt att de även hade samma idé om tempo som jag har vilket var skönt. Trött blev jag av den stallmorgonen/förmiddagen så hände inte så mycket mer för mig resten av dagen.
 
 
Började veckan med ett morgonpass med longerlina på måndagen, bara jogga bort lite efter allt galoppande på söndagen tänkte jag, samt att jag inte var i form att rida. Sedan var matten en sväng till Blekinge så det blev vila på tisdagen denna vecka.
 
Veckans Marithaträning gick bra, mycket jobb för matten, men tyckte Maxim var med bra på noterna och inte var speciellt stel. Jobbade en hel del med glaoppen eftersom vi nu har bytt dressyrprogram att fokusera på, jag kommer fortsätta tävla/träningstävla LA:1 i höst, men på träningarna kommer vi lägga in mer moment från LA:2 som är lite knepigare, då kommer vi ju lite framåt samtidigt. Eftersom jag tyckte galoppdelen var knepigast jobbade vi en del med den. Dels tycker jag det är knepigt att lägga 10-metersvolter på kortsidan, eftersom jag inte riktigt förstått vilka riktmärken jag ska ta och hur jag ska rida. Så det övade vi på, jag behöver tänka på att svänga lite hela tiden kan vi säga och använda ytterhjälperna. Sedan är det också en övergång till skritt och fatta ny galopp på diagonalen. Vi började med att öva på volten, öka/minska tempo några språng och sedan ner till skritt. Hur bra det blir beror till stor del på mig, lättar jag det minsta i sitsen så blir det pannkaka, så vi övade på att jag skulle sitta kvar och använda rösten som hjälp. Blev några bra, sedan gick vi in på diagonalen och började om.... På slutet övade vi lite på skänkelvikningarna så som de ligger på diagonalen, men vi fick också öva på långsidan och flytta in bakdelen innanför spåret, här behöver jag vara strängare och verkligen be honom flytta, för nu kan han och jag måste inse det och inte nöja mig med för lite. Så det fick vi i läxa att öva på, bra övning att få till känslan och även se i spegeln när han flyttar ordentligt. Måste dock tänka på att det ska vara några steg och sedan rakt fram, inte nöta hela långsidan. Avslutade med att trava av och försöka länga formen och där var han jätteduktig! Längde verkligen ut direkt när jag bad honom och var så mjuk och fin.
 
Vi tog en ensamtur på torsdagsmorgonen i blåsten, men med härligt morgonljus, Maxim var på G, men ändå blev det en hyffsad avslappnad tur vilket gav en bra start på dagen. 40 minuter var vi ute i skritt och trav, jobbade lite i skritten med tempo och form varvat med långa tyglar. Sedan jobbade vi i lite längre form i traven, kändes som ett lagom pass efter galopparbetet på träningen.
 
 
Även fredagen bjöd på uteritt, nu mer lite mer galoppinslag, men ändå en hyffsat lugn tur. Sedan hade vi arbetsdag på lördagen i stallet. Jag lyckades pallra mig upp och rida i ridhuset på morgonen innan, jobbade lite med skänkelvikningarna på långsidan, men det var en hel del andra vi samsades med så ibland svårt att ta plats och göra de övningar jag tänkt, nåja, ganska mjuk och trevlig kändes han i allafall.
 
Vi avslutade veckan med skritt på långa tyglar över stock och sten, lite off road och upptäcksfärd och bara mysa tillsammans.
 
Det Positiva: Mysstunder
Det Negativa: Detta höstgräs alltså...
 
Vad du är söt min kära lilla ponny
 
Over and Out

DM Bruksridning Uppsala län 2018

Så var det då dags för årets DM, fjärde året för oss nu när jag räknar efter. 2014 när vi flyttade hit var vi anmälda, men fick ställa in pga Maxims förstoppningskolik och operation. 2015 flöt allt på ganska bra tills jag red fel väg och 2016 tror jag att vi hoppade av lydnadshindret bland annat så vi slutade på ca 400 straff och två u. Förra året lyckades vi desto bättre, då hade vi ju tränat på rätt så bra eftersom vi äntligen lyckats skrapa ihop våra kval och deltog på FjordSM tidigare på sommaren. 4:e placering på 122 straff och en ganska stabil runda. 
 
I år har vi då inte lagt speciellt med fokus på bruksen, vi kom iväg på en träning för ett par veckor sedan och så tränade vi hemma i ridhuset i lördags, mest för att matten ville testa sin nya vita pressening och att hoppa några skutt eftersom vi inte gjort det tillsammans på evigheter heller. Så om vi hade något som mål var det att göra en bra runda utan u och se hur långt det räcker. Kände mig ganska så lugn och med gott självförtroende när jag åkte ut på morgonen och skulle gå banan. Hade bestämt mig för att lämna Maxim hemma eftersom jag hade ganska sent startnummer och jag får dåligt samvete över att han missar så mycket hagtid. Så planen var att åka ut och gå banan, sedan hem och hämta Maxim lagom till start och så fick han hänga med kompisarna i skogen på eftermiddagen, då blev det ändå bara en halvdag han behövde sköta sig uppbunden i ett träd. Så kommer jag fram och de har såklart pimpat banan med lite nyheter. Vilket såklart är jättebra, men min hjärna började blinka med varningsljusen såklart. En ny brygga hade de fixat fram, tack och lov inte så hög, men ändå en nyhet, dessutom skulle man sitta av och på från "fel" håll vilket matten är otroligt klumpig på. En sådan där grej som är lätt att öva, men som jag aldrig gör. Ändring på det ska det bli nu. Sedan var det också någon vägskylt vilket inte oroade mig lika mycket, de brukar finnas i området vi rör oss i ibland så vi är lite mer vana. Vid den problematiska mattan hade de även ställt upp ett par stora reklamskyltar med människor på som jag var lite fundersam över. Gick banan gemensamt, sedan två gånger själv och memorerade den i huvudet, sedan for jag hem och hämtade herr Gul som välkomnade med en bajsfläck på rumpan. Donade i ordning, flätade svansen och åkte sedan iväg, kom fram när jag tänkt, men de var lite snabbare i år så fick inte riktigt så lång framridning som jag velat kanske. Ordentligt framskrittad var han i allafall när vi gick in i funktionskontrollen och sedan kunde vi trava och ta någon galoppfattning när vi genomför den. 
 
 
Funktionskontroll var inga större problem, han försökte äta en gång, men tror jag hann på honom för vi fick 0 straff där. Första hindret var flytta föremål, de två första gick bra, det sista började jag fumla med i slutet och han blev lite spänd så jag typ kastade det på plats och då blev det inte helt rätt placerat så 30 straff där. Vidare till gatubrunnen som han glatt gått på två veckor innan och klinkat så fint i, nu gick han över med stora steg utan att nudda... 30 straff igen. Trav och portar, blev lite spänd eftersom en av portarna stod nära ett terränghinder, matten var lite yvig och hade inte 100% koll på styrningen, men vi fixade det ändå, 0 straff. Sedan kom vi ner till den "farliga" delen av banan med lydnadshindret, vänder upp mot det, han tvekar och stannar till, men går sedan över med lite uppmuntran 10 straff och så superduktig! Ner i vattnet sedan med liten halvhalt för att kolla in plastankorna, men 0 straff där, blev tyvärr inte så mycket trav genom vattnet som jag hoppades på. Sedan tog han galopskänkeln jättebra och höll en fin galopp över banan, avbrott när vi vände upp mot hindren, men jag manade på och då blev det galopp igen och så tog han de tre hindren helt klockrent! 0 straff där. Ner till skritt fint, in i rutan, ett par tramp för att matten fortfarande inte får till tekniken helt så 10 straff. Bryggan sedan där matten nästan fick ett nervsammanbrott men lyckades samla ihop sig, kravla sig av, vända runt Maxim och efter några omflyttningar kravla sig på igen, 0 straff och nog det jag var mest nöjd med att klara av. Inte det vackraste, men jag besegrade några spöken. Ryggningen gick också super med 0 straff och likaså skrittbommarna. Sedan var det bara de tre halterna kvar och de gjorde han som den stjärna han är, 0 straff även där och vi skrittade i mål, mycket nöjda med vår runda. Vi fick 12 straff på bedömning under ridning vilket är betydligt lägre än tidigare, höll gångarterna bra, blev ju några straff där när vi skirttade och travade då det skulle vara trav eller galopp, men jag försökte vara snabb med att rätta. 92 straff totalt och om jag inte är helt ute och cyklar är det nog första gången under 100! Kommentar från domaren: Mycket välridet - samspelt ekipage. 
 
Lite nervös väntan sedan, men det slutade med en 3:e placering och vi fick diplom och en liten pokal! Så stolt över min lilla gula, som fick en hel del fina kommentarer. Kul också att träffa så många människor jag numera känner igen och stämningen var på topp! Pratade också en del med en tjej som har fjordning i grannstallet som vi brukar rida förbi ibland. Vetat vem hon är sedan innan, men nog egentligen inte pratat med henne ordenligt tidigare, så det kändes kul, bra att lära känna folk i närheten av där man bor också. Lång dag avslutades med att Maxim hann gå lite i hagen medans jag mockade och fixade stallet. Sedan fick han komma in och käka och jag åkte och hämtade kraftfoder innan jag äntligen fick åka hem och vila mig i soffan. 
 
 
Så i år ska jag ansöka om prestationsmedalj i bruksridning, båda brons och silver, har skjutit upp det så länge, men nu är det dags! I och med denna ritt är vi också kvalade till FjordSM nästa år, jag är tveksam till att det blir en start där, men man ska aldrig säga aldrig. Prioritet ett är i allafall att fortsätta fokusera på dressyren och försöka kvala till den. 
 
Det Positiva: Att få till det när det gäller
Det Negativa: Tröttheten som följer
 
You make my dreams come true
 
Over and Out

När verkligheten närmar sig

Då ska vi se, tänkte sammanfatta de senaste två veckorna med Maxim lite. Vi börjar så sakta komma in i rutinerna igen, med våra vilodagar på måndagar, ridhus på tisdagar och Marithaträningar på onsdagar. 
 
Förra veckans träning åkte vi till vårt vanliga träningsridhus igen, lite mindre än det andra, men Maxim gillar underlaget där, liknar det vi har i hemmaridhuset. Maxim kändes ganska så pigg redan från början och mjuk också, överlag känns han fin mest hela tiden nu, vilket såklart höjer motivationen. Vi jobbade en hel del i traven med att öka och minska volten och att jag ska ta det stegvis. Minska in eller öka ut en meter i taget, då blir det bättre översteg och bättre kvalite helt enkelt. Han blev fin av jobbet i allafall och verkade nöjd med att vara tillbaka till rutinerna med rätt ridhus. 
 
 
På torsdagen blev det morgonpromenad och på fredagen red vi ut, lite jogging i trav blev det och att försöka hålla oss avslappnade, han har varit lite tittig och så på sistone, inget som inte är hanterbart, men ändå ett litet irritationsmoment. Ganska så fin kändes han i allafall, vi tog någon kort galopp också, även där försöka hitta avslappningen. Lördagen blev det ridhus och öva på ställning åt båda hållen i galopp, oavsett om det var rättvänd eller förvänd vi jobbade i. Samt att vi gjorde några försök i trav till att öka/minska volt, såklart blir det inte lika bra som på träningen, men ännu en övning och ett verktyg att jobba vidare med. Medryttaren red ut i skogen på söndagen.  
 
Vila som vanligt på måndagen denna vecka och ridhuspass på tisdagen, då kändes han ganska så pigg och framåt, matten satt dock snett på något vis och fick öva på att fatta vänster galopp några gånger så det blev rätt. Annars kändes han mjuk och fin som sagt. Jobbade mest med lite övergångar och att rulla på runt fyrkant och ibland gå in på volter och mjuka upp. 
 
Denna veckas träning då, jo, kanske hade jag inte samma avslappnade känsla som jag skulle ha velat, men det blir lätt så när man mest fokuserar på sig själv, sin egen position och stits och alla de där ovanorna man har. Vi fick värma upp med ganska mycket tempoväxlingar, rida på en oval i galopp och öka/minska på kort/långsida, i höger kunde vi ganska bra, men i vänster var det svårare, jag måste vara jättenoga med min hand och inte bli fast/viftig med den. Inte det lättaste. Vi red sedan lite skänkelvikningar och så red vi igenom La:1, dags för tävling nästa helg! Så kände atrt vi behövde rida programmet och få lite kolla på vad vi behöver lägga krut på. Blev jättenöjd med travprogrammet, dock fick vi till en dålig halt-ryggning, fick inte riktigt igång skritten så som jag vill och galoppen gick helt okej. Blev lite dålig ridning i vänster galoppvolt, men annars fick vi till det fint. Uppridningen i början blev bra, den i slutet något sämre, hinner inte riktigt med att få tillbaka mig själv efter avbrottet från galopp, men får öva på att bli snabbare helt enkelt. Vi övade några gånger på halt-ryggning och har kommit fram till att vi får öva på hemma lite varje dag så vi får in känslan igen. Gjorde också om vänster galoppvolt och nu red jag bättre, samt gjorde den kanske en meter större, vilket vi ska satsa på framöver ett tag så vi bygger upp styrkan. Hellre en kommentar om för stor volt än att det blir pannkaka av galoppen är vår strategi. Kändes ändå ganska så bra och är laddade till tävlingen. 
 
Bästa hovis!
 
Torsdagen blev det vila då medryttaren fick förhinder, sedan hade matten lånat en häst i stallet på fredagen och så red vi ut tillsammans med mattens syster. Blev en hel del trav och så övade vi lite långsam galopp bakom dem också. Var ute ganska länge och det blev en riktigt bra tur tycker jag. 
 
Idag byggde jag fram lite brukshinder i ridhuset, vit pressening att gå över, fladdrande avspärrningsband, paraply i en burk, backning i vinkel och ett sockerbitshinder. Har ju inte tagit något skutt med Maxim, förutom småpinnar i skogen, på evigheter. Bjöd in restan av stallet som ville testa på också, så det var fyra andra hästar som kom förbi och testade lite. Kul! och Maxim skötte sig fint hela tiden och jobbade på bra även utanför hindren även om jag inte begärde så mycket mer än att han skulle gå på framåt. Lite trött kändes han kanske, ev börjar en tjockare päls komma fram, velar lite om det är dags för klippning redan nu eller om jag ska vänta lite. 
 
Det Positiva: Träna, träna, träna!
Det Negativa: Ont, ont, ont
 
You know me
 
Over and Out

RSS 2.0