Dressyr och Programridning La:1

Började veckan "som vanligt" vila på måndagen och pass i ridhuset på tisdagen. Försökte hålla det kort och bara positivt och framåt. Mjuka upp lite lagom, men inte trötta ut.
 
Marithaträning på onsdagen, vi red igenom La:1 som repetition inför programridning på söndagen. Vilket gick helt okej, visst några längningar kanske det inte alltid blir, det kommer nog alltid att vara vårt svaga kort och skänkelvikningarna behöver bli ännu lite bättre såklart, men vi klarar av alla moment nu utan att matten nästan dör halvvägs igenom. Fick jobba en hel del med ryggningarna och att han ska förstå att det är okej att gå bakåt. Det blir lite tveksamt ibland, men det är också något att jobba vidare på. Fin kändes han i alla fall och som alltid är det roligt att träna!
 
Morgonpromenad på torsdagen, mysig uteritt på fredagen i kvällssol och alla gångarter. Sedan red vi en kort sväng i ridhuset på lördagen, bara red igenom och mjukade upp i alla gångarter och så skrittade vi ut sedan i skogen.
 
Söndagen blev en hel hästdag. På förmiddagen åkte vi iväg och red programridning, strålande sol och husse med som moraliskt stöd gjorde att dagen redan hade bra förutsättningar. Kom fram i lugn och ro, plockade på allt och gick in i ridhuset när jag tänkt. Började rida fram enligt planen också, mest bara hitta ett framåtdriv, vi hann med våra skänkelvikningar i skritt och att trava på i friskt tempo. Sedan visade det sig att de låg lite före schemat, men de var väldigt lugna med det, men eftersom jag var sist fick vi komma in på banan och värma upp där och kunde galoppera det vi tänkt också. Han var superduktig hela tiden, vi har varit i det ridhuset en gång tidigare, så kanske kände han igen sig, men i alla fall var han inte tittig för varken staket eller domarbord, kollade sig lite i speglarna, men det är han ju van vid. Så vi kunde nästan få samma känsla som hemma där i uppvärmningen. Sedan så red vi igenom programmet och jag var sjukt nöjd efteråt, ingen sirapskänsla, visst går energin lite upp och ner, men han lade aldrig av helt och jag behövde inte rida ihjäl mig. Vi tog oss igenom alla momenten, vi kan göra vissa av dem bättre separat, men allt som allt var jag väldigt nöjd. Helt annan känsla än tidigare på bana. Behövde den här ritten för att överhuvudtaget orka fortsätta kämpa kände jag lite efteråt. 57,6% räknade vi ihop det till, en del 5or, men inget lägre, några 6:or och 6,5:or och tre 7:or! Slutkommentar: "Noggrann och prydlig ritt! ibland tappar han energin och blir markbunden. Jobba med att få en stabilare och mer effektiv skänkel så han blir känsligare och mer alert." 
 
 
Nöjda och glada styrde vi hemåt igen, Maxim fick softa i hagen, matten åkte hem och slumrade på soffan några timmar innan det blev styrkepass med att lasta ur halmbalar och sedan titta på medans Maxim fick träffa kiropraktorn. Han var rätt så spänd i länden och halsen denna gång och lite sne i korset. Tyckte inte det var lika okej att hon satte nålar som förra gången, men sedan blev det bättre. Hon tyckte att han hjälpte till bra när hon skulle rätta till snedheten och då var det som om det mesta släppte även framtill. Mycket skritt blev vi ordinerade, gärna över stock och sten och bommar/markarbete så han lyfter på fötterna. Så vi tog det lugnt med skrittpromenader i början av veckan, när matten var hemma vill säga, en tripp till Blekinge blev det nämligen måndag och tisdag. Sedan fick han vara med på markarbete med medryttaren på torsdagen, hade varit pigg och brallat.
 
Jag red en sväng i ridhuset och bara joggade lite på föredagen innan vi åkte iväg och skodde. Sedan skrittade vi ut på lördagen i skogen, red i alla gångarter på söndagen i ridhuset med avskrittningen ute efteråt. Han kändes rätt så fin och mjuk efter ett tag och jobbade på bra, även om vi båda var lite skeptiska till ponnysällskapet vi hade, små fuxar är inte att lita på kom vi fram till och försökte hålla oss för oss själva.
 
Måndagen var ju också ledig påskdag så vi skulle passa på att rida ut igen, tyvärr gör underlaget just nu att skritt är vad som gäller. Maxim talade tydligt om att han inte gillade det. Ingen trötthet där med andra ord och efter fem minuter förlorade han privilegiet att gå på långa tyglar. Allt och inget kunde man titta på, skygga för eller varför inte gå i passage varvat med att stegra... Blåste gjorde det, tränades skidor i sommarhagen och inte fick man hänga på kompisarna vi mötte som var på hemväg heller... Men det gick okej ändå, matten fick träna på att djupandas, gå av en bit tills det var lite lugnare och så kunde vi ta oss runt utan någon skada skedd.
 
 
I ikväll blev det ridhus och ett försök att kamma till oss och bli presentabla till veckans träning. Kunde njuta av att vara själva i ridhuset större delen av passet och då slappnar jag av lite mer, men det är ju bra att varva lite såklart. Lite stel kanske han kändes, men ändå inte så farligt med tanke på att det inte tränats på två veckor. Vi gav oss inte på så mycket avancerade saker, mest varva lite volter och fyrkant i alla gångarter, tempoväxlingar och så försökte vi oss på skänkelvikningar mot slutet, det går ju okej, men det blir ju alltid så mycket bättre när någon står och korrigerar matten från marken... Jag får inse att vissa steg kan vi ta själva och vissa är matten inte där ännu helt enkelt.
 
Det Positiva: Gul häst på dressyrbanan
Det Negativa: Mattens problematiska kropp.
 
Kan vi bara få vara lyckliga
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0