Nya lärdomar

Eftersom matten är trött, lat och åker till Göteborg istället för att rida sin häst så blev det vila fyra dagar i slutet av förra veckan. Inte för att det verkar göra så mycket. På måndagen longerade vi lite på banan, sedan till ridhuset på tisdagen och rida igenom herr stel. Men efter ett tag blev han ganska mjuk och vi red i alla gångarter utan att bråka för mycket. Kanske har matten lärt sig något och kan hantera hur han blir....
 
Marithaträning blev det på onsdagskvällen. Fin, fin, fin häst och jag klarade av en hel del också detta pass. Även om kroppen och huvudet inte alltid göra samma sak. Vi gjorde skänkelvikningar i skritt och trav, på diagonalerna. Det gick okej får jag säga. Vi gjorde också vår favoritövning skänkelvikning, framdelsvändning, skänkelvikning osv som vi också fick i läxa så att matten kan få med vänster axel på tåget också.... Sedan galopperade vi ganska mycket, vilket vi båda tyckte var jobbigt, där behöver jag öva på att slappna av mer i knäna, jobbar på det, men det är svårt att jobba bort en ovana. Vi gjorde lite olika övningar, men vår läxa blev att kunna rulla runt fyrkanten eller annat valt spår och ställa huvudet åt båda hållen utan att något händer med kroppen. Vi lyckades, men behöver bli bättre och han blir mjuk och ledig när man jobbar så.
 
 
 
Sedan promenerade vi på torsdagen och vilade på fredagen eftersom matten skulle på pensioneringsfest på jobbet för en nära kollega som nu avslutat sina 40 år på verket. Imponerande och kommer att bli otroligt saknad. Dansade till långt in på natten vilket gjorde att mitt dålig knä inte precis blev bättre. Men roligt var det.
 
I helgen som var blev det två uteritter och faktiskt fick jag sällskap båda dagarna! Hör till ovanligheten, men nu har jag kommit på att medryttarna är betydligt mer i synk med mina tider i stallet och ofta stämmer våra uterittsplaner överrens också. Härlig tur på lördagen med mjukare underlag så vi kunde trava på en del, Maxim i täten med boxgrannen bakefter, han behöver lära sig gå framåt och hon att bromsa. Han är lite rädd för henne så han brukar springa på bra med henne som påjagare. På söndagen bytte vi sällskap till ett lite mer studsade, men Maxim brydde sig inte så mycket, detta sto är han inte rädd för utan hon kunde gå rätt nära eller studsa framför utan att han brydde sig. En hel del trav fick vi till även om marken stelnat till lite. Så glad att ha sällskap ibland och det blir ju lite roligare också. Också skönt att vara hemma strax före halv elva och stallet är klart och hästen färdigmotionerad. Då kan man ägna dagen åt vasaloppskollande och storstädning.
 
Vi började denna vecka med en tur till sommarhagen med kullar och försökte oss på att klättra lite. Matten blev trött, Maxim not so much, för orkar man slita sig och springa iväg genom hela hagen när man nästan klättrat klart så är det något som inte tar. Nåja, ingen väg ut i alla fall så vi kunde avsluta lite lugnare.
 
Tisdagskvällen tillbringades enligt rutin i ridhuset, lite kort om tid än vad jag velat ha, men vi hann öva lite läxor med skänkelvikningar och framdelsvändningar i skritt, stava lite och mjuka upp och galoppera en hel del och böja på halsen. Han var pigg och framåt, inte speciellt stel så det var roligt. Snön har nu bräkt ner så jag hoppas jag kommer ut med transporten så det blir träning av, håller alla tummar och skottar som en galning.
 
Det Positiva: Älskar ju vinter
Det Negativa: Kan den inte bestämma sig.
 
Håller mig över vattenytan
 
Over and Out
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0