Mot äventyr igen

Ja luften går ju lite ur en när något man siktat och tränat mot så länge plötsligt är uppnått och över. Tanken var att Maxim skulle få lite semester efter SM, gå och käka gräs och umgås med hästkompisar. Och visst, dagen efter hemkomsten var han inte så pepp på att lämna hagen kanske, men jag envisades med en promenad för att röra på muskler med eventuell träningsvärk. Men efter tre dagars lugn vila sa han bestämt till alla som ville lyssna att nu var det minsann dags att jobba igen. Så matten fick ta sitt trötta sommarhuvud och motionera hästen i fyra dagar innan det blev vila i fyra (matte var på kort fjällvisit) och sedan komma igång igen som vanligt.
 
Det blev lite lugnare longering blandat med uteritter, något pass på en äng och allmänt mysigt. Pigg och glad häst och matte som försökte hänga med. Roligast är ju att rida med sällskap och en minnesvärd skogsrunda med fullblodsdam där till och med matten vågade släppa på och lät Maxim försöka komma ikapp. Vilket inte gick även med gula ben som trummade på som trummpinnar. Vi gjorde något pass på banan också och började känna på dressyren igen. Men träningar tar vi inte förrän i september.
 
Dit vi går, går vi tillsammans
 
Sedan närmade sig mattens semester slutet, men helt innan jobbet började igen flyttade vi in på en ny anläggning, eller ridhuset har vi varit i tidigare, men stallet och de flesta människor och hästar är en ny bekantskap. Fixa, packa, städa, ställa i ordning, försöka få tag på hö, försöka förstå alla nya rutiner, memorera namn, ansikten och hästar. Vara frustrerad över vissa saker och njuta av annat, till exempel tar det tio minuter lite drygt för mig att promenera till Maxim genom skogen. Jag har saknat det kan jag säga. Även om jag återigen kommer sakna bästa stallet och bästa stallkompisarna, men vi ses ju i mellanåt ändå och långritt planerar vi så fort alla körkort som behövs är på plats, en återförening jag ser fram i mot.
 
De första dagarna på nya stället har vi landat, ridit ut på fina vägarna, känt på ridhuset och försökte kamma till oss lite igen. Maxim har känts fin, pigg om än något stel och verkar ha kommit väl tillrätta i sin nya box med stort fönster man kan kika genom och hålla koll på gårdsplan. Vi får se hur det hela fungerar och vad det leder till. Känslorna har pendlat lite kan jag säga, men inget avgörande ännu. Och det viktigaste är att det fungerar för Maxim och att han trivs i stall och hage. Så på måndagskvällen denna vecka andades jag ut lite när vi släppte ihop med ny kompis och allt verkade fungera bra. Det är alltid lite pirrigt med ihopsläpp, men detta var nog ett av de bättre vi varit med om, återstår att se om det håller i sig, på pappret ska de passa bra ihop, men det vet man aldrig riktigt förrän man testar.  
 
Så denna vecka har vi ridit ut i lite högre tempo och försök till att hålla i galoppen lite på tisdagskvällen, avslutade med fin känsla i traven och en Maxim som jobbade på bra. Matten fick öva på att ignorera alla läskigheter och slappna av. Vi körde ridhuset på onsdagskvällen, ingen av oss orkar riktigt så mycket som vi gjort, men fick till ett pass i alla gångarter, stel häst som mot slutet gick att böja igenom ganska bra ändå och vissa stunder i traven var riktigt fin. Han var ganska pigg i början innan tröttheten kom i fatt och det är ju roligt, gör mitt bästa för att låta honom gå på framåt då och strunta i om det inte böjs riktigt lika mycket som jag tänkt. Det kommer när vi mjukat upp oss lite mer tänker jag.
 
Torsdag blev det skrittur i skogen med förra vinterns hagkompis och matte som också flyttat till detta stall. Trevlig timme med ganska nöjda hästar, Maxim fick gå först och bereda väg vilket han skötte bra.
 
Sedan tog vi lite ridhus på fredagen med avskrittning i skogen. Inget toppenpass tycker jag, men försökte koncentrera mig på oss och på att få honom att gå framåt, det är knepigt att rida samtidigt som någon annan tränar, tyvärr hade jag missat att kolla på schemat, men men vi måste ju lära oss det också.
 
Ikväll hade vi en fin uppladdning i skogen, blåst och sol, pigg och glad häst som jobbade på riktigt fint. Vi försökte galoppera en del och bitvis jobba i galoppen, men framförallt gå på framåt, där känner jag stora skillnader nu, framförallt ute där han tar för sig lite mer själv och jag tycker inte att det är lika läskigt. Det hade regnat på dagen också så vägarna var i det närmaste perfekta <3 Mellan varven körde vi lite bruksövningar också.
 
Innan stormen... 
 
För imorgon väntar då DM i bruksridning, vilket ska bli roligt och spännande. Det brukar vara roliga banor och många trevliga människor. Planen är väl att vara lite mer taktisk när jag går banan och tänka på alla alternativ som kan hända och ha en handlingsplan för det i huvudet, skiter det sig ändå när vi väl är där så är det så, men jag behöver öva på att ha en plan med flera alternativ i huvudet. Jag har ju alltid stora förhoppningar inför DM och det brukar inte riktigt gå så bra som jag vill när vi väl är där. Men målsättningen är att göra en lugn runda och undvika de retliga u:na, vi får se hur det går med det, förra året hoppade vi av en matta som Maxim insåg var läskig när vi var halvvägs över. Vi bor nära nu och det ska ta ca 25 min att åka vilket känns skönt, startar som nummer 11 av 27 så funderar på om vi ska åka hem med Maxim efteråt så han får gå i hagen resten av dagen, sedan städa ur transporten, åka tillbaka, vara med på slutet och sedan ska vi åka och hämta hö nämligen. Vi får se lite vad tidsramen säger, behöver verkligen åka och hämta höet så det måste bli gjort på så det och hur det går får avgöra lite om vi åker tillbaka och är med på slutet tänker jag.
 
Det Positiva: Gul liten racerhäst
Det Negativa: Mattens ork
 
You give me so much more
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0