tildans

 

Jag tog ett par flextimmar från jobbet på eftermiddagen och åkte till stallet redan vid tre. Hade hunnit putsa manen tidigare i veckan, men klippning av björnpälsen stod på tur innan denna träning, egentligen skulle jag ha gjort det i helgen, men det blir ju sällan som man tänkt sig.. Iväg kom i vi på hyffsat utsatt tid i alla fall och kunde anlända 40 minuter innan utsatt tid.

 

Pirrigt och nervöst innan såklart ochch nytt ridhus att utforska. Men jag tycker det gick bra, vi lyckades visa några av våra bra sidor och några av mattens dåliga. Framförallt måste jag jobba med att inte tjuvhålla med knäna och släppa ner benen och att inte driva i varje steg utan göra små tempoväxlingar med kvicka hjälper. Min hjärna kunde inte koppla riktigt rätt signaler till kroppen alla gånger, men jag ska öva vidare. Syster ska fortsätta hjälpa mig med det hela också har hon sagt. 

 

 

Efter lite framskrittning och fixande av mikrofon i örat fick vi rida runt lite i alla gångarter och visa hur vi brukar göra. Det var ju lite av en ny upplevelse för mig, men när jag väl vant mig (ibland hördes det ju både från mikrofonen och från honom) tycker jag att det var en trevlig upplevelse, framförallt kan jag tänka mig att det är skönt för dem som är tränare att slippa skrika över hela ridhuset. Sedan fick vi börja med tempoväxlingar, jag kände mig väl mest klumpig i början, men det gav med sig lite efterhand. Galopp efter det, inte smacka utan säga ordet galopp istället för att smackningarna inte ska betyda allting, har jag inte riktigt tänkt på förut. Skänkelvikningarna gick hyffsat, i skritt var de bra, fick öva på att flytta gå rakt och flytta igen i både skritt och trav. I traven går han ut med vänsterbogen och jag hinner inte riktigt med, fick byta spöhand och spö (med tofs på) och då kunde jag parera lite mer. Han menade att det spö jag ridit med är för hästar som inte är känsliga för spöet och att de med tofs blir lite mer som att kittlas istället. Jag tyckte också att han reagerade på ett bra sätt med det, så jag ska nog försöka få tag på ett sådant också. Kan jag lära mig rida tillräckligt bra kanske det inte behövs i framtiden... (man kan ju sikta mot det i alla fall). När jag väl slappnade av lite i benen tycker jag att det kändes bra, jag behöver bara öva, öva, öva på det. Kvicka hjälper och slappna av så han får belöning av att gå fram på detta sätt. Nog så lätt att säga och resonera kring, svårare att genomföra.

 

Motivationen fick sig en skjuts i alla fall, Mads såg inga problem i att rida LA i vår, vilket ju var roligt att höra, min mentalitet måste också komma till att tro på det bara. Han tyckte också att han hade tre gångarter som var bra och att han inte är lat, bara att han blivit lite okänsligt på grund av min ridning. Vilket jag är medveten om sedan tidigare, men måste ta tag i på ett bättre sätt. Jag ska försöka hålla motivationen uppe under vintern och så får vi se om vi kan få till någon till träning fram åt våren. Det tog drygt 50 minuter att åka med transporten så det är ju okej någon gång då och då.

 

Det Positiva: Guldhästen

Det Negativa: Mattens oförmåga....

 

 

Over and Out