Marithaträning igen

Vi började veckan med promenad på måndagskvällen, följt av uteritt på tisdagen. Hade runkeeper på och red 5 km på 45 min, skrittade bort till vallen, travade runt lite där och skrittade en annan väg hem. Försökte mest tänka framåt, men gå in på en volt då och då för att känna lite, han kändes mjuk och ganska fin. Sprang på rätt så bra också.
 
På ett annat slags äventyr
Sedan fick vi en extraträning för Maritha på stallkompisens tid då hon har semester. Superbra eftersom jag missar min tid nästa vecka pga konferans på jobbet. Dock tränar hon tidigt, redan klockan fem så fick gå från jobbet tidigt, men skönt att komma hem ganska okej. Han börjar svara lite kvickare, men fortfarande inte tillräckligt, ibland struntar han helt enkelt vad jag tycker och lullar på. Maritha skulle hjälpa till att få fram honom och skulle ta en av långpiskorna för att låta lite, men så råkade hela piskstället ramla, samma resultat blev det ju för nog tog han i lite extra i det hörnet resten av träningen, speciellt om hon gjorde något ljud. Han blev riktigt fin efter ett tag, men vi får jobba med det. Jobbade ganska mycket i galopp med övergångarna som blev bättre efter ett tag. Jag behöver bryta av för innehanden just nu tycker Maritha, lägga den på låret (och inte hålla i mot i yttertygeln) och vänta ut övergången tills han bryter själv. Några blev bra och då ska han gå framåt i traven efteråt också. I traven gick han imot vänster inneskänkel en hel del, men det lossnade efter ett tag. Jag behöver vara noggrann så att jag inte hindrar honom med ytterhanden. Och det är just det, när det inte fungerar måste jag gå till mig själv och tänka, sitter jag rätt i sadeln? Är ytterhanden mjuk? och sedan kan jag begära att han ska göra som jag vill, inte när jag på diverse sätt hindrar honom. Det här med ridning är inte lätt alltså. Svettig häst och ryttare efteråt och mycket nöjd med passet. Hon kollade på protokollen också och konstaterade att det ju är galoppen som behöver förbättras markant, så vi fick i uppdrag att galoppera mycket i skogen samt longeras med inspänning för att se om han hittar sig själv bättre utan mig på ryggen som förstör.  Det kommer ju inte göra underverk till nästa tävling, men kanske kan vi märka någon skillnad till hösten. När vi kom hem svampade jag av det värsta och så fick han beta lite gräs.
 
Promenad och longering på torsdagen och så blev det vila på fredagen inför helgens många pass.
 
Det Positiva: Att ha ögon på sig
Det Negativa: Motivationsdipp
 
Kravlar sig mot något bättre
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0