Terräng!

Måndagen red vi ut på grusvägarna bort mot ridhuset. Målet var mest framåt och friskt fart, så lite konditionsträning kan man säga. Blev till att trava en del uppför, superduktig tills vi mötte joggare som också hade backträning, mycket märkligt och tvärstopp. Övade en del galoppfattningar sedan, att ha "fel" galopp genom kurvorna och att fatta ordentligt, svåra utmaningar tyckte vi båda så som det är vissa dagar. Mot slutet gjorde jag tvärt om och hade "rätt" galopp istället.
 
Tisdagen var vila och husse som fixade. Matten klippte gräset, förhoppningsvis en av de sista gångerna någonsin på denna gräsmatta. Vi ska flytta i november och det är en av de saker jag inte kommer att sakna. Igår blev det dressyrsadel på och tur på ridbanan. Maxim undrade vad tusan jag gjorde i stallet innan han hunnit ta sin eftermiddagslur, men jag gör en ansträngning att börja tidigare på jobbet och försöka sluta när jag ska. Inte för att jag lyckades denna dag, men lite tidigare än vanligt var det. Så lite seg Maxim när vi började skritta fram, men sedan artade det sig. Följde våra mönster och jobbade på läxorna från Maritha inför nästa vecka. Jobb i skritten först en hel del skänkelvikningar på diagonalerna, sedan lite samma jobb i traven och där känns det att det går framåt. Galopp först uppvärmning med varvning av fyrkantsspår och volter och sedan tränade vi lite förvänd. Vi har ju stor ridbana så här var det enklare, behövde inte svänga så tvärt för att komma ut på mitten av långsidan och fortsätta till hörnet. Vi gav oss inte på kortsidan denna gång, vill gärna att vi ska bli starkare först och att vi har hjälp med oss. Inga problem var det i alla fall och gick superbra, så travade av och nöjde oss, försöker ju leva efter att sluta när det går som bäst. Broddade sedan inför idag och kom faktiskt hem strax efter åtta på kvällen, nu är det bara att cementera den rutinen också...
 
Bästa hästen på bästa banan!
Idag var det då dags att äntligen åka på terrängträning igen, tiderna som kommit upp har inte passat för oss på flera månader känns det som och om det passat har det regnat och träningarna ställts in. Maxim tyckte det var superspännande, han har ju bara varit där två gånger tidigare och alltid med sina kompisar som draghjälp. Matten fick anfall av höjdrädsla då och då under passet, men tränaren är bra och höll det på lagom nivå, men puchade oss ändå framåt. Maxim var väl lite segstartad och sprang och tittade på alla hinder som han inte skulle hoppa, tydligen intressantare än att koncentrera sig på vad som faktiskt skulle göras. Vi började med att hoppa fram på graven, först i trav där Maxim droppade lite ben mitt i, sedan i galopp, matten hängde inte med när han tog i och hoppade över, såklart, när hästen lär sig så sitter det en klump på hans rygg och förstör... Hoppade även en ny grav också med en häck bakom, "Vänta nu, måste undersöka först!" men sedan gick det okej. Vi hoppade sedan grenar, stockar, plaströr och ett vitt staket med lite häck på också. Inget riktigt flyt eller fart som vi borde ha haft, matten hade farträdsla och höjrädsla om vart annat trots att det bara var ett nytt hinder. Övning ger färdighet helt klart, passar det inte med träningstiderna ska jag kolla med stallmatte om hon kan följa med, vi behöver öva mer. Banken hoppade vi också, första gången vi tog den uppför i galopp faktiskt, "Jag kan!" sa Maxim och matten höll faktiskt i sig den här gången och störde inte. Vi tog också den lilla trappan bårde uppåt och neråt, han kom ihåg hur man gjorde. Sedan skulle vi testa den nybygda större trappan i skogen, nedåt då. Storhästarna galopperade både uppför och nedför. Så vi rider upp i skogen och ställer oss framför avgrunden.
 
Skräckinjagande!! Det ser kanske inte så farligt ut, men det är brant där uppe på toppen
"Ska vi gå ner här?" Maxim kikar
"Nej, nej, nej" skriker mattens rädla, på tredje försöket och påhejad av tränaren tar vi oss ner med en näst intill blundande matte och en Maxim som tyckte det var lätt som en plätt. Jag skulle aldrig våga göra de saker jag gör med honom på någon annan häst.Vi lekte sedan lite i vattnet, övade på att trava igenom (bra för bruksen också) och sedan fick vi rida bana, plaströr, gren, svamphinder, plaströr, plaströr, stock, stora trappan nedåt och vattnet. Sedan var vi nöjda och glada, kanske inte så trötta i kroppen, men huvudet var fullt.
 
Det Positiva: Att ändå våga
Det Negativa: Feg matte
 
Some day we will be awsome
 
Over and Out
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0