tildans

Så igår var en sån där dag när ridkänslan helt uteblev, men i efterhand när jag tänker tillbaka så var det inte så jäkla dåligt ändå. Det är mitt eget fel att det blev som det blev. Har man ingen egen plan för passet kan man inte förutsätta att hästen kan följa en heller.

 

Nåja, ibland är det så helt enkelt. När vi kom till ridhuset hoppade en tjej där inne, mycket att titta på då, så Maxim. Vi värmde i allafall upp i skritt, blev redan där lite oplanerat och haffsigt, men jobbade lite med skänkelvikningar och volter mest. Travade igång med lite samma koncept, lite serpentinbågar blev det också och öppnatänk på långsidorna. När hopptjejen var klar och gick kom en islandshäst in som skulle longeras. Jag och Maxim fokuserade lite på galoppen och kämpade på med att ställa och böja åt rätt håll. Höger gick okej, vänster var stretig och i början vet jag inte riktigt vad som hände, för den kändes så hackig liksom och han backade av en hel del. Vi fick snurr på det hela tillslut i allafall och det började kännas okej. Vi övade sedan en hel del på fattningarna från skritt, som faktiskt fungerade väldigt bra åt båda hållen! Så där var det lite framsteg. Avslutade med trav och sitsträning för matten utan stigbyglar. Det kändes ju som det kändes liksom, dessutom började han bli trött. Men vi sprang runt lite och red lite skänkelvikningar igen, fick påminna honom om vad skänkeln faktiskt betyder ett par gånger, men det var liksom lite en sådan dag. Jag behövde ju påminna mig själv om vad den betyder också. I allafall kändes de bra när han väl tog skänkel.

 

Har bestämt mig för att testa tredelade på dressyrtränset igen, var ett tag sedan jag red på det seriöst. Har ridit i skogen och tömkört på det och i skogen har jag fått en väldigt bra känsla, eventuellt lite mindre häng i handen, så det ska testas i nästa vecka.

 

Det Positiva: Framsteg, även om de är små

Det Negativa: Oplanerat

 

Over and Out