Martihaträning

I onsdags åkte vi då iväg för att träna dressyr för första gången på 5-6 veckor. Fyra små flickor väntade vid hästhagen och villa hjälpa till med Maxim. Inte riktigt vad jag planerat då det var lite kort om tid och vi ju hade tider att passa, men det gick bra ändå, han står ju så snällt när de är i närheten och förstår att de inte tål så mycket. In i transporten och iväg, ladde runt lite utanfför ridhuset först och han var betydligt mindre tittig än tidigare gånger vi varit där. Gick in i ridhuset när det var 10-15 minuter innan träningsstart och började skritta fram. Hann jobba en del i skritten, lite skänkelvikningar och framdelsvändningar och han kändes ganska mjuk och jämn i båda sidorna.
 
När Maritha kom så satte vi igång i traven bara för att kolla lite form och tempo, han väldigt bra redan från början. Jag bad om skänkelvikningar och övergångar vilket vi också fick. Lite seg upp i traven så det fick vi öva lite på innan vi kom igång, gäller att jag rider in i skritten och upp i traven och inte låter honom bli seg, men han behöll formen bra hela tiden. Skänjkelvikningar längs med diagonalen gjorde vi också, här beror det lite på mig hur bra det går, han förstår nu att han ska gå åt sidan, men jag måste vara med och känna så det blir lagom mycket och inte för mycket tvärning, så ett stort steg framåt sedan förra gången vi var hos Maritha, hon berömde mig och sa att jag var på rätt väg och skulle fortsätta jobba på samma sätt, så kul att höra! Återigen blev jag medveten om hur mycket speglar är till hjälp, det ridhus jag brukar åka till på vintern som är närmast stallet är superbra, mer än 20x60, men det har inga speglar, vilket jag kan sakna när man tränar mycket själv, får se hur jag ska göra i höst. Förhoppningsvis kommer jag rida varannan vecka för Maritha så då kanske det inte blir lika nödvändigt, annars kanske jag någon gång får åka lite längre till ett ridhus med speglar istället. 
 
 
 
Fick också öva lite på öppna i trav, vilket gick framåt, inte perfekt på något vis, men vi är på rätt väg där också, behöver tänka på ytterhjälperna där så att han inte blir förböjd. Galoppen sedan gjorde vi inte så mycket i (jag höll på att dö nämligen av ansträngningen), vi tog i allafall lite volter och han var ganska med och mjuk, vänster lite kantigare än höger, men ganska god form. Fick öva några diagonaler och att rida ända fram till bokstaven, vilket vi ska öva med på hemma, vi har ju lång ridbana i stallet så då ska jag galoppera på en kortare diagonal och sedan fortsätta någora meter på långsidan i förvänd bara för att få bort tänket att bryta av innan väggen. Hon sa också att hans galopp är bra, men att jag måste rida fram i den mycket för att det ska visa sig. Eftersom vi hade tid över fick jag också visa uppridning på medellinjen och halt, vilket hon tyckte var jättebra och så försökte vi någon diagonal i trav också med lite längning, det gick väl sådär skulle jag säga, så ska lägga lite krut på det hemma också, anmäld till tävling i slutet av september så har en stund på oss att öva lite.
 
Alla var vi mycket nöjda när träningen var slut. Maritha berömde mig som sagt för jobbet vi gjort hemma sedan sista vi sågs, vilket nog var i maj någon gång. Hon tyckte att det var en helt annan häst, mycket stadigare och säkrare än tidigare. Och då har vi mest fokuserat på styrka i sommar, samt jobbat dressyr ute i skogen, ett vinnande koncept verkar det som för oss så det ska vi fortsätta med.
 
Sedan att hästen vilar sig i form och matten inte gör det är ju en annan sak. Sjöblöt av svett och svimfärdig efter, fick hjälp att skritta runt Maxim i ridhuset medans jag svalde ett par liter vatten innan jag såg klart igen. Det ska vi också göra något åt, inte bara hästen som kan vara i toppform ju.
 
Det Positiva: Bästa tränigen någonsin
Det Negativa: När kondition inte är något man kan associera med sig själv...
 
The brightest star ever to be born

Over and Out
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0