tildans

Veckorna knatar på i en faslig fart Nu är vi halvvägs genom sjukhageperioden. Denna vecka har vi promenerat en del jag och Maxim, den kvällen regnet låg tungt i luften och vinden ven tog vi vilodag.
 
I måndags red jag stor halvblodshäst. Och det var ju en upplevelse. Om man ska beskriva Maxim så skulle jag säga att han är en liten gul räserponny, kort, kompakt och relativt mjuk att ha att göra med. N, varmblodet jag ridit lite är pigg, överambitiös, men förstår inte alltid vad man menar och blir då stressad och spänd. L, halvblodet som jag då testade för första gången i måndags är en annan typ av häst, står och lång, det kändes som om jag hade en halvmil hals framför mig. Han är också lite listig och man måste vara rätt bestämd när man vill få honom att arbeta. Men han är välutbildad och kan väldigt mycket, det gäller bara att lära sig rida det hela också. Det gick väl ändå hyffsat bra tycker jag, traven fick jag snurr på relativt bra tillslut. Galoppen gick det väl sämre med, men man måste väl kunna gå innan man kan springa. Jag gjorde nog inte något helt dåligt intryck i alla fall för hans matte sa att jag gärna fick låna honom igen tills Maxim är ridbar. Kul att rida är det i alla fall. Hade tänkt rida N på tisdagen, men då regnade och var isvind så jag sköt upp det, tills fredagen istället. Då ägnade vi en timme år skrittarbete på ridbanan, vinden ven i vassen, bokstavligt talat, så något spänt ekipage. Vi känner nu inte varandra så väl ännu. Tycker han var duktig och till slut var han lite mer avslappnad och mjuk i båda varven. En stor framteg med uppsittningen iallafall där han stod helt stilla vid pallen denna gång.