Ur Maxims perspektiv

Maxim här igen. Som matte lovat kom jag till ett nytt ställe, hon har pratat länge om det här, men så plötsligt en dag var alla mina saker packade i påsar och husse parkerade åklådan utanför stallet. Även den full med saker, mest mat. Jag nosade lite, eftersom det låg spån där jag brukar stå, men gick sedan lugnt in, man är ju van resenär numera. Länge, länge åkte vi, vi stannade en stund, men tydligen var vi inte framme då utan fortsatte lika långt till, lite grönt fick jag att smaska på i allafall. När vi stannade nästa gång fick jag komma ut! Det är skog här och jag fick röra på mig i en liten hage bredvid några andra hästar. Hälsade lite, men ägnade mig mest åt att undersöka hagen. Den har en damm som min gamla hage, fast mindre. I stallet bor jag i den största boxen och har två ställen att sticka ut huvudet på, det är trevligt, då kan man hälsa på alla människor.

Matte och husse åkte efter en stund, men jag led inte av det. Alla nya människor kom och hälsade på mig och kliade mig så jag kände mig välkommen. Slog på charmen ordentligt och tror att de flesta blev förtjusta. Dagen därpå var jag ivrig att komma ut och tänkte testa gå över människan som kom på morgonen, men hon såg igenom mig så jag fick gott backa. Ut i den större hagen fick jag komma för att träffa de andra. Först gick det helt okej, den stora svarta som bestämmer kom fram till att jag var godkänd, men då blev hans bruna vän svartsjuk och bestämde sig för att sätta mig på plats. Den vita ynglingen och bruna bebishästen hängde på och vi sprang lite. Eller ja, så mycket att nya stallhusse ringde till nya stallmatte och var orolig. Jag blev rätt så varm och svettig så fick komma in en stund, vila och dricka vatten.

 

När matte kom på kvällen var jag ute igen och det var ganska lugnt, men den bruna bråkstaken fortsatte att jaga mig lite av och till. När matte kom för att hämta mig försökte han också lägga sig i. Jag blev rädd och sprang ifrån matte. Då blev hon arg, inte på mig, men på den bruna och morrade åt honom. När han struntade även i det och skulle ge sig på mig även fast matte stod i mellan blev hon ännu argare. Hon gjorde som hon brukar göra med mig och backade honom. Vilken förudmjukelse tänkte jag skadeglatt och gick upp till grinden för att vänta på matte där. Både jag och matte hoppas att vi snart ska vara sams och vänner. Annars kommer matte att fixa det på något annat sätt, det är jag övertygad om.

Over and Out

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0