Dressyrtävling
Så igår började jag med att jobba första halvan av dagen, sedan iväg till stallet och ägna ganska många timmar åt att vara där. Jag och Maximen tog oss ut på en ensamtur, mössan fick åka på eftersom det blåste en hel del. Vi red på grusvägarna till gamla hoppstigen och stuffade runt i skogen, letade stigar och käkade gran, ganska så trevligt hade vi det. Blev en kort galopp mot slutet och trava genom vattenpölar som bruksträning. Maxim gillar att gå off-road i skogen och blir väldigt ivrig till att leta vägar till hur han ska ta sig fram, ofta är vi överrens också. Ganska så bra uppladdning inför en tävlingsdag, för att mjuka upp lite passade vi på att rida skänkelvikningar och tempoväxlingar på grusvägarna.
När vi kom hem igen blev det bad för Maximen och sedan gjorde jag en stor rengöring av tränset och sadeln, vilket behövdes kan sägas, visst att jag brukar smörja och så, men inte så ofta jag plockar isär och gör det ordentligt. Allt packades också så att det blev smidigt idag på morgonen.
Denna tävlingsdag blev det inte jättetidigt upp faktiskt, strax efter åtta var vi i stallet. Johan fixade transporten, bar grejer och borstade Maxim, medans jag hann med att mocka. Sedan lastade vi in honom och åkte iväg. Hann precis se stallkamraten som var med i samma klass, prata lite med den föredetta stallkamraten som startat tidigare och hitta en av mina lagkompisar, så trevligt när man känner mycket folk på plats måste jag säga.
Blåste ordentligt och såg flera hästar som reagerade mycket i ridhuset då ventilationsgallret stod och slog med oregelbundna mellanrum. Vilket såklart kändes sådär för egen del, men vi lastade ut och sadlade så fick Johan gå några varv med honom för då lugnar han ner sig, han kan vara lite uppstressade precis när man lastar ur, men så fort han får se sig om lite är det oftast lugnt. Sedan ledde vi ner honom till framridningen, den ute var väldigt lerig och tung så den gick vi inte ens in på, istället var vi i ett mindre ridhus, som tur var med som mest en annan häst som sällskap, men oftast själva. Förmodligen för att det blåste ordentligt även där och det skallrade i väggarna och plats som fladdrade lite här och där. Tror att det var bra uppladdning, han var lite spänd i början, men det blev så mycket bättre efterhand och tror det hjälpte mycket när vi gick in i det stora ridhuset, han hade liksom "tittat av sig". Fick ockås draghjälp av trygg häst förbi den värsta kortsidan en gång i början, mycket snällt! Försökte att rida mycket tempo och tänka framåt, travade en del och tog båda galopperna. Sedan gick vi ut i blåsten igen och väntade på vår tur, lite förseningar, men det fungerade bra att skritta runt där ute, han kollade sig omkring, men blev inte hispig.
Vackraste
Inne på banan då, vi hann trava typ 1,5 varv innan vi fick startsignal, lite kort kanske, men, men, hann visa kortsidan och domarbordet i ena varvet i allafall, men det fungerade fint ändå. Själva programmet gick utan direkta missar, men han var inte helt loss i vänster varv, men det är ett angenämt problem då det ju mest är mitt fel, jag blev liksom så paff att han hade energi och gick lite framåt av sig själv att jag tappade fokus lite på hur jag skulle rida sedan när jag inte behövde driva hela tiden utan faktiskt hade kunnat finlira lite. Nåja, det kommer med övning och erfarenhet. Och i galoppen framförallt med styrka. Jag var i allafall överlycklig över hur bra det kändes jämfört med förra tävlingen. Vi tryckte i honom godis efter och kramades en massa, har försökt börja rida mer positivt med mycket beröm (klappar och ord) hemma och körde även det på framridningen, jag inbillar mig att det hjälper oss att tycka att det är kul, för han känner av mig så väl, blir jag nervös, spänd och insträngd i mig själv så blir han det också. Han fick gå in i transporten och äta lunch medans vi hastade tillbaka för att se lagryttare nr 2. Vidare efter det för att hämta protokollet, även denna gång stämde känslan inte riktigt överrens med procenten, men denna gång åt andra hållet. 59,29 fick vi, lite mer hade jag hoppats på, men man kan ju inte få allt och för mig, denna tävling, var känslan jätteviktigt. Efter förra tävlingen kändes allt verkligen jättedåligt och det var inte alls kul att tävla, nu blev det roligt igen. Efter lite snack med övriga lagdeltagare så for vi hem med Maxim, släppte av Johan på vägen för plugg och fixade sedan allt i stallet innan jag åkte tillbaka till tävlingsplatsen igen. Såg prisutdelningen för LC:2 där föredetta stallkamraten fick en vit rosett till sig och svarta damen, jättekul! Hann också se hennes ritt i LB:1 och även den tredje lagkamratens ritt i samma klass. Det gick fint för båda. Åkte hem efter det, men fortsatte följa lite på Equipe Online, laget slutade på 9 plats av 12 och själv hamnade jag strax under mitten i min klass 25 av 39.
Blev så taggad att jag anmälde mig till en till tävling i maj, får se om jag kommer med, hamnade som reserv.I övrigt får vi se hur våren blir, nästa omgång med laget är den 10 maj och sedan hinns det inte med så mycket mer, hoppas hinna gå på några av ÖFF:s aktiviteter innan flytt, definitivt bruksdagen, men annars får vi se, finns inte så mycket lediga helger och i juni kommer jag veckopendla så inte så mycket tid till att hålla igång Maxim och samtidigt tävla. Vi får se, drömmen var ju att kunna åka på SM i sommar, men det ser allt mörkare ut. Jag vill ju att vi båda ska tycka det är kul och tror att i det här läget, när det största problemet är att få honom att bjuda framåt, kanske det inte är så bra att klämma in tävlingar med rätt klasser för att försöka kvala. Kanske är det bäst att ta det lugnare, så som det ändå kommer bli i sommar pga flytten, försöka mig på att göra ett klubbyte i höst (vilket verkar sjukt krångligt) och börja om med att försöka kvala i LB. En runda till i LC med över 60% skulle sitta bra så vi kan ansöka om en prestationsmedalj i brons, men sedan vill jag så sakterliga börja rida LB/LA. Samtidigt behöver jag banka mig själv i huvudet också och skrika att han bara är 6 år och vi har hela livet på oss att kvala och tävla, allt behöver inte hända på en gång.
Mycket tankar är det som surrar i huvudet just nu. Lite långt inlägg kanske, men ibland behöver man sätta saker på pränt för att man ska se dem klarare. Film kommer upp någon gång i veckan är min förhoppning. För övrigt vankas det familjeäventyr på skärtorsdagen, ser mycket fram i mot det!
Det Positiva: Bra känsla
Det Negativa: Långa dagar
You make me smile every day
Over and Out
Kommentarer
Trackback
