Min prins
Hästveckan avslutades på fredagen med ett ridpass på banan. Lite kort om tid hade jag, men vi kunde träna lite i allafall. Blev skritt och trav även denna dag, hade tänkt öva galoppfattningar också, men vi sparar det till en annan dag. Istället focuserade vi på övergångar lite, en av kommentarerna jag fick var att han var lite seg att få igång igen när vi red program senast. Så vi blandade serpentiner och övergångar till skritt eller halt och så igång igen. Tillslut fick vi till några, jag måste komma ihåg att rida i skritten också.
Vi gjorde även lite skrittarbete och skänkelvikningar, det gick sådär, testade i trav också och där kändes det förvånansvärt nog bättre. Hm, hur nu det kan komma sig. Efteråt fick han gå ut i hagen och så tog vi helg. Maxim fick vila både lördag och söndag eftersom jag och Johan åkte norrut och hälsade på familjen. Väldigt trevlig helg, på hemvägen igår åkte vi förbi och kikade hästarna och sprayade flugmedel. Maximen såg pigg och glad ut i allafall, trots att han fått lite bett.
Idag så skulle vi ut på promenad. In i det sista velade jag vilken väg jag skulle ta. Grusvägen bort? Vallen och plocka hallon i skogen? Asfaltsvägen och trafikträning? Brötjesta-rundan? Tillslut fick jag säga till mig själv på skarpen att ta Brötjesta-rundan och efter ytterligare lite dividerande började vi åt det håll som först innebär asfaltsväg (och bilträning), sedan bongård med diverse läskiga saker (grislukt, hundar och människor) för att avsluta med den välbekanta gräsvägen (med inslag av några kor). Det gick såklart alldeles utmärkt, bilarna klarade vi utan några som helst problem, en som surrade lite konstigt backade han två steg för (och höll samtidigt på att dratta ner i diket) men annars gick det väldigt fint, så med detta som facit är han ungefär 90% trafiksäker då jag leder honom själv. För vanliga bilar då, vi slapp konstigheter idag vilket matten var ganska glad för. Var nog jag som var tröttast när vi kom fram till avtagsvägen, men när sista bilen passerade spände jag mig nästan inte alls, så jag är på väg jag också.
Vid bondgården var det lite mer saker att bli upprörd över och en lite mer upphetsad Maximhäst, men vi hanterade det och det hände inget, han fick snurra ett varv runt mig en gång eftersom det dök upp en gul cementblandare bakom ett hörn (opålitliga saker det där, trots att den stod och gjorde ingenting), vi spanade också på gäss, barn i pool och en skällande hund utan allt för mycket funderingar. Gräsvägen hem var inga problem heller, korna glodde tillbaka när Maxim kom nära, men så var det inte mer med det. Jag är så stolt och glad över den här turen, självförtroendet fick sig en skjuts uppåt, vilket behövdes och visst kommer det komma bakslag igen, men jag är övertygad om att vi börjar hitta ett sätt att hantera problemet som fungerar för oss.
Vila igen imorgon, Matten ska försöka träna kendo och besiktiga bil, men sedan kör vi full fart restan av veckan!
Det Positiva: Framsteg
Det Negativa: Bakslag
Soon, soon
Over and Out
Kommentarer
Trackback
