Fröken och Herr Gul

Idag var jag lite orolig att mina hästplaner skulle gå i stöpet. Mörka moln och åska i luften, men se det gick allt vägen ändå! Ibland ska man ha tur också.
 
Kan ju berätta om gårdagen lite också. Vi firade vårt jubileum med att mysa i stallet lite extra och dela på ett äpple. Sedan hade vi ett av de bästa tömkörningspassen någonsin tillsammans i ridhuset. Tömkörde med det raka bettet och allt kändes så lätt! Jag tror jag ska be Lena komma och köra med det också, för att se om hon märker skillnad. Skulle också vilja att hon körde lite galopp med honom, tycker skritt och trav har vi kläm på nu (läs, matte vet hur hon ska bete sig med alla tömmar och spön och positioner) men galoppen fungerar inte alltid så bra. Får se vad vi kan få till framöver. Kul att det kändes så bra hela tiden i allafall, ofta får man några stunder varje pass, men nu var det mer genomgående fint och härligt och så korta stunder lite motigt. 
 
Idag skulle båda hästarna aktiveras. Mullrade lite på himlen, så Flora som skulle vara i ridhuset fick starta. Ett tag sedan jag red henne nu, har tömkört de senaste gångerna. Vi körde skritt och trav, övade lite halter, volter och sepentiner, några andra ridvägar klämde vi också in ibland. Det var svårt och jobbigt tyckte Flora, men hon kämpade på duktigt, vi har inte riktigt hittat varandra ännu och så mycket muskler att tala om har hon inte, men vi löser det mesta. I slutet kunde hon trava någorlunda balanserat i tre serpentinbågar, mycket stöd behöver hon för att klara svängarna, men ibland går det riktigt fint. Efter 20 minuter var vi båda ganska slut så vi avslutade och skrittade av en runda utomhus, nöjda båda två tror jag.
 
 
 
Maxim väntade lagom ivrigt i stallet, stod och vrålgäspade när jag borstade och gjorde i ordning honom. Eftersom mullrandet flyttat vidare gav vi oss som planerat ut på vallen. Skritt och trav bort till skogen, varav vi passerade ett gäng sovande kossor som han tyckte det var bäst att hålla koll på. Tog oss sedan över diket och skrittade genom skogen innan vi vände och tog samma väg tillbaka. Kollade lite på ett rådjur i förbifarten. Lite mer trav hemåt på vallen, lite mer dramatik förbi kossorna, som nu började resa sig upp, men allt gick bra, bara han fick stanna och ha koll på vad de gjorde. Hemma, glada och nöjda efter 45 minuter. Och när vi går ut till hagen alla tre börjar regnet droppa, som sagt, ibland ska man ha tur.
 
Det Positiva: Hästar
Det Negativa: Knott
 
One plus one is two!

Over and Out
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0