tildans

På tisdagskvällen var det stallmöte och efter ett par timmar med trevligheter tillsammans med stallgänget var det dags att ta hand om Maximen också. Jag var förunderligt långsam, kände nog ingen stress eftersom jag hade kvällsfodringen också. Tillslut kom vi ner till ridhuset i allafall, strax innan nio satt jag i sadeln och sedan körde på lite mer än en halvtimme.

 

Jobbade lite i skritten först och han klev på rätt så bra faktiskt. Travade igång och försökte tänka mycket framåt, sedan började jag rida volter och serpentiner. När han kändes någrolunda uppvärmd gick vi över till att vända upp halvt igenom i skritt, skänkelvikning ut till mitten av långsidan, trav, halt på mitten av kortsidan, trav igen, med en övergång på långsidan till skritt och så halvt igenom och skänkelvikning åt andra hållet. Fortsatte med lite varianter av detta, gjorde lite volter istället för övergångar på långsidan i trav tillexempel. Han blev väldigt mjuk och fint tycker jag och skänkelvikningarna börjar kännas "på riktigt" i allafall åt det ena hållet. Tog lite galopp också i båda varven, försökte mig på lite volter och lite mera krav, det kändes rätt så bra, även om det känns som om vi håller på att kracha in i sagen ibland. Avslutade med att trava serpentiner under lättridning och så hoppade jag av och gick några varv med honom. Kort men intensivt! Kvällsfodrade sedan och åkte hem nöjd och belåten.

 

Onsdagen fick bli en vilodag för Maximen och matten ägnade kvällen åt att tvätta ett mindre berg med kläder.

 

 

Så på torsdagen var det dags för träning igen. Ännu en lektion ensamma, vilket var ganska underbart. Det som var mindra underbart var att se sin häst i hagen när man kör mot stallet och han sätter full fart upp mot grinden så att leran sprutar. När jag gick och hämtade honom sedan visade det sig att han var mer eller mindre lerinpackad, dock var det torkat, men tar ju ändå tid att få bort det. Tid som på torsdagar är ganska dyrbar. Vi lyckades kommer i ordning i tid i allafall efter lite tid i spolspiltan.

 

Jag kan säga redan nu att passet var helt underbart awsome! Tror nästan det bästa på terminen. Vi fick rida en hel del ridvägar i trav först, serpentiner, åttor och volter för att mjuka upp honom. Sedan övade vi på längningar snett igenom i trav och nu börjar vi komma någonstans, han orkar ligga kvar några steg i formen nu också. Sedan gjorde vi lite skänkelvikningar, skritt och vända halvt igenom, åt ena hållet gick det super, men åt det svåra hållet blev det lite blandat, några steg här och där gick toppenbra, så även där är vi en bit på väg. Han var så mjuk i både skritt och travarbetet att det var en ren fröjd att rida honom.

 

Vi galopperade även lite, inte så kvick i galoppfattningarna som jag kanske önskat och jag måste börja lära mig att rida galoppen, inte bara hänga med, jag måste våga kräva lite mer av honom där och av mig själv. Ganska fina volter blev det i allafall och någon bit här och där nästan stadig i formen. Efter en skrittpaus var det dags för lite överkurs. Vi travade och vände snett igenom, skulle fatta galopp när vi passerade medellinjen och fortsätta genom hörnet, bryta av till trav och så om igen fast den andra galoppen. Nästan som att fatta på medellinjen vilket ju var väldigt svårt för några pass sedan. Denna gång gick det nästan som en dans. Den svåra högergaloppen var inga problem alls, därimot fick vi lite problem i vänster istället. Vet inte om det var min ridning som ställde till det eller om han helt enkelt blev lite trött. Till slut så gick det i allafall och då travade vi av och så skrittade vi en sväng i friska luften och kvällsolen för att torka lite. Guldstjärna till hästen och nu när det går så himla bra är jag lite putt för att tävlingssäsongen dröjer så länge (inte för att jag ångrar min planerade resa, men ändå), men kan nog vara bra för honom att slippa mattes alla krav och mest ta det lugnt när jag är borta. Klart han kommer gå en del i ridhuset, men det blir ju inte på samma sätt som när vi tränar med specifika mål i siktet.

 

Idag red vi ut, med blandat resultat. Det var blött och lerigt mest överallt så vi höll oss till skritt eller ja, det var själva meningen i allafall. Uppenbarligen var han inte trött så som han höll på. Taktade, småtravade på stället, låtsades bli rädd för ett litet barn (som lekte på en gräsmatta 100 m bort) och så vidare. Jag sa till honom och så blev det skritt några meter igen och så samma visa igen, men han var så glad och småfrustade att det var svårt att bli arg på honom. Det hade kanske varit klokt att låta honom springa lite mer, men får bli av i helgen istället.

 

Det Positiva: Finfina hästen

Det Negativa: Stel i benen

 

Over and Out