Spring som vinden

Veckan går i en hisnande fart, snart är det helg igen, har nog inte riktigt insett att jag jobbar på lördagen och att helgen för min del blir väldigt kort, men vad gör det. Eftersom jag hade kvällsfodringen igår passade jag på att cykla till jobbet och packa ner springkläderna så att jag kunde stanna till i Rydsskogen på hemvägen. Så äntligen fick jag iväg mig själv för en springtur. Tyvärr utan sällskap, men det gick överraskande bra ändå. Följde tipsen från coachen och försökte hålla tempot genom hela turen. Eller mest få koll på hur fort jag egentligen springer per kilometer. Bra med 500 meters markeringarna längs hela spåret så kan man bara kolla på mobilen hur långt det gå i mellan. Tanken var att jag skulle hålla 6 minuter per kilometer, totalt 30 minuter. En tid som jag i och för sig sprungit på tidigare (aldirg själv och alltid med någon som springer något fortare än jag så det var väldigt, väldigt jobbig).
 
I början så tänkte jag mest att nu ska vi se hur länge vi kan hålla i tempot, kanske i allafall 2 eller 3 km. Det var svårast i början, de första 1,5 km låg jag lite efter (ungefär en halv minut) men mellan 1,5 och 4 km höll jag faktiskt 3 min per 500 meter, lite backigt så fick lite hjälp av utförslutet, men det är ju även uppförsbackar. Mellan 4 och 4,5 km kändes det tungt även om tiden inte visade på någon förändring (vilket är intressant) och sista 500 metrarna ökade jag lite och tog ut mig så pass att totaltiden landade på 29.32!!! Vem kunde tro det, har ju bara sprungit 5 km under 30 minuter en eller två gånger tidigare och då med ordentlig draghjälp.
 
Såklart jättenöjd och lika trött som förra gången blev jag inte, så ska nog försöka testa även nästa gång. Efter lite stretching och återhämtning så gjorde jag lite fys också innan jag cyklade hem. Det jag är mest nöjd med är att jag inte gav upp och faktiskt klarade av att springa fort alldeles av mig själv.
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0