The weekend of awsomeness!

Hemkommen efter en alldeles fantastisk helg i storstaden, tillsammans med underbara människor och kendo. Ska se om jag kan ta det lite i ordning här.
 
Efter att i fredags, i sedvanlig LBK-anda komma iväg ungefär en halvtimme senare än beräknat, och ändå komma fram i god tid till fredagskeikon, kanske vi skulle ha börjat inse vilken helg som låg framför oss. Men har man det så himla bra att man får pastasallad serverat i bilen så går det smidigt att åka.
 
Framme och ombytta körde träningen igång med, några få tekniker och kirikachi som uppvärmning för att sedan gå över till ji-geiko. Jag körde mot lite olika människor och försökte fortsätta fokusera på graderingen och tvåstegstekniker och hur det var att köra mot någon ny. Körde en riktigt peppande ji-geiko där jag kom i gång lite och så körde jag mot en sensei från Frankrike också, efter det var jag nöjd så kollade på lite kendo och när alla sedan var klara så duschade vi, bytte om och åkte vidare. Fyra av oss skulle sova i en lägenhet på kungsholmen som kalles pappa har för sin veckopendling. Efter att ha ätit upp resterna av pastasalladen så var det sovdags. Jag och Lollo fick dela på en bäddsoffa och jag kan ärligt säga att jag aldrig har sovit så gott inför en kendotävling som jag gjorde denna natt.
 
Uppe på morgonen och ger oss iväg i god tid, åker tunnelbana och kommer smidigt fram till hallen, klockan åtta som planerat. Gott om tid med andra ord, kunde registrera oss och checka shinai utan kö, vilket var skönt. För egen del var förmiddagen tävlingsfri, men Erik skulle tävla B-klass så fick vara publik och hejarklack, hålla koll på var han skulle och vilken färg på bandet han skulle ha. Det gick toppenbra för honom och han tog sig en bit i utslagsträdet.
 
Efter detta för det lunch och uppvärmning för mig och Lollo. Dags för damklass! Jag hamnade i en pool mot en finska och en tjej från huskvarna. Båda är väldigt bra, men när jag tänker tillbaka på matcherna så är jag inte vidare nöjd med min kendo. Inte mycket som stämde, vilket är ett nedslående besked dagen innan en gradering. Så inte vidare ur poolen i den klassen. Klassen slutade med att en norska vann.
 
Sedan vad det ju A-klassen kvar. Fyra att hålla reda på, vilket gjorde att jag nästan missade en av mina egna matcher. Så kan det gå. Vi gick alla ur poolen, vilket var extra kul såklart. Lite blandade känslor efter dessa matcher, är faktiskt mest nöjd med dem jag förlorade då jag tyckte att jag försökte mer och min kendo kändes bättre i dessa.
 
Nöjda och trötta ägnade vi restan av eftermiddagen åt att kolla kendo och sedan for vi iväg på sayonarapary och åt sjukliga mängder mat och hade det trevligt med kendofolket. Kom lagom tidigt i säng och efter den natt med bisarra drömmar och en morgon när jag inte kunde somna om så var det då dags för söndagen att starta.
 
Återigen, i god tid till hallen, denna gång i bil (utan att åka vilse). Värmde upp med Lollo, höll på att spy av nervositet, men det var ändå hanterbart, så fort man får en shinai i handen och en Men på huvudet så är det mesta lite mer okej. Sedan var det då dags för graderingen, först visa kirikachi och ji-geiko mot en person och sedan samma sak igen mot en annan. Har inget större minne, men jag försökte och efteråt kändes det som om jag gjort mitt bästa. Det var också en skön känsla, när jag satt och väntade på beskedet om jag skulle få visa kata eller inte, jag kände att jag var nöjd med min insats oavsett vad domarna tyckte, det är så här min kendo ser ut i dagsläget liksom, jag tvivlar på att jag kunnat göra mer. Sedan blev jag naturligtvis glad när både jag och Lollo gick vidare till Katan och sedan klarade vår gradering helt! Så nu ska jag försöka vänja mig vid att vara nidan!
 
Dagen var ju inte slut för det, vi hade ett lag i lagtävlingen också och Erik var utlånad till Huskvarna. Jag stod vid sidan och hejade på och höll extrashinaier. De mötte ett bra lag från Skellefteå, första matchen förlorades med 2-0 och andra blev oavgjord 0-0, sist ut var Kalle som var så övertaggad att han höll på att gå i bitar. Han går in och tar en kote, får en knuff och ramlar omkull så det blir ingen poäng, upp igen och in och tar poäng en stund senare, sedan tog den andra också en poäng tyvärr, så blev inget mer tävlande, men Kalle hade haft så kul och var så nöjd ändå.
 
När vi sedan åker hemåt och stannar till för att äta får vi sms att Kalle fått fightingspirit-pris i lagklassen, så himla kul! Vi blev alla överlyckliga tror jag och Kalle svävade uppe bland molnen. Så en himla lyckade helg för världens bästa kendo klubb LBK <3
 
Det blev faktiskt en liten felkörning ändå. När vi skulle up på motorvägen igen då vi ätit, tydligen var inte påfarten på samma ställe som avfarten så vi fick köra och vända lite, men det är ju inte en riktigt kendoresa utan lite felkörning. Och som vanligt har skämten bara blivit lägre och lägre allt eftersom helgen gick och då började de inte på en hög nivå. Men trevligt har det varit på alla sätt och vis, nu ser jag fram imto några år utan gradering i tankarna, Vart fokus kommer hamna och vart målen kommer sättas är en sak jag inte vill fundera på nul. Nu vill jag bara träna kendo för att det är kul. Förövrigt har jag också ett maffigt kendoblåmärke, eller två på överarmen, känns alltid lite extra bra då. 
 
Det Positiva: Vänner
Det Negativa: Stelhet
 
The eye of the tiger
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0