Where Eagles fly
Jag hoppas att jag aldrig ens övervägar att glömma hur mycket ni betyder för den jag är.
<3
Efter lite om och men så blev det kendoträning idag också. Något jag inte ångrar för det känns så skönt i kroppen efteråt. Blev lite Kallepass, men harai-tekniker, ji-geiko och ippon. Ja, vad ska man säga, ytterligare två veckor sedan senast, men jag känner att huvudet börjar gå i rätt riktning nu, jag vill oftare träna än inte. Sedan om kroppen säger ifrån så får jag lyssna och lyda.
Vi började med lite harai, både från ovansidan och undersidan, sedan fick man välja vad man ville och vad man skulle hugga. Mottagaren skulle jaga efter och man skulle försöka ta poäng i vändningen, så man skulle också tänka på hur man vände. Jag var lite för långsam för den vändning jag valde i början, men det blev bättre. Allt eftersom vi roterade lade vi också på att man fick kontra på attacken som kom efter vändningen. Jag tyckte att det fungerade ganska bra med harai för mig idag, inte perfekt, men jag missade inte helt i allafall och tyckte att träffarna hamnade bra också.
I ji-geikon var jag inte helt på topp alla gånger, men jag tyckte att jag tänkte gansak lite och mer reagerade, vilket är bra på ett sätt, men jag ska ju också öva på att ta intiativ. Försökte en del, men lyckades väl inte helt med någon sådan attack. Ansträngde mig dock lite extra då jag körde mot Kalle och det kändes bra, lite kontringstekniker som fungerade och så. Vi körde också ippon och sista ji-geikon så skulle vi köra först till två poäng. Körde mot Kalle och vi höll på ett tag, efteråt så pratade vi lite, då det andra paret inte var klara. Han tyckte att jag hade bra koll på honom och att mina handleder verkade väldigt mjuka eftersom jag skyddade mig så bra när han försökte skyffla undan min shinai i tsuba-zeriai. När vi stretchade efteråt pratade vi också lite om SKO och vad som komma skall. Han kommer lägga upp täningen framöver med mycket harai och flera-hugg-på-rad-tekniker, vilket han också trodde skulle passa mig och det jag behöver öva på inför den graderingen.
MEN steg ett är att träna regelbndet hela sommaren, planen är också att lägga in kata varannan vecka som förberedelse. I augusti får vi se hur det ser ut och känns och vad mina tränare tycker. Kalle tror att det kan gå och det känns som en liten förhoppning, men det är lång väg dit. Och många gånger den senaste tiden har jag börjat tvivla. Jag tvivlar inte på att jag skulle kunna klara det OM jag tränar stenhårt och satsar, MEN jag inser att det inte finns någon möjlighet att satsa på det visa jag gjorde inför förra SKO. Mitt nya mantra är Kvalitet, inte Kvantitet, fokus på det jag gör när jag gör det. Frågan är bara om det räcker.
Det Positiva: Pär är tillbaka från Japan!
Det Negativa: Svett som rinner i ansikter när man har Men på sig.
You lift me up where I belong
Over and Out
<3
Efter lite om och men så blev det kendoträning idag också. Något jag inte ångrar för det känns så skönt i kroppen efteråt. Blev lite Kallepass, men harai-tekniker, ji-geiko och ippon. Ja, vad ska man säga, ytterligare två veckor sedan senast, men jag känner att huvudet börjar gå i rätt riktning nu, jag vill oftare träna än inte. Sedan om kroppen säger ifrån så får jag lyssna och lyda.
Vi började med lite harai, både från ovansidan och undersidan, sedan fick man välja vad man ville och vad man skulle hugga. Mottagaren skulle jaga efter och man skulle försöka ta poäng i vändningen, så man skulle också tänka på hur man vände. Jag var lite för långsam för den vändning jag valde i början, men det blev bättre. Allt eftersom vi roterade lade vi också på att man fick kontra på attacken som kom efter vändningen. Jag tyckte att det fungerade ganska bra med harai för mig idag, inte perfekt, men jag missade inte helt i allafall och tyckte att träffarna hamnade bra också.
I ji-geikon var jag inte helt på topp alla gånger, men jag tyckte att jag tänkte gansak lite och mer reagerade, vilket är bra på ett sätt, men jag ska ju också öva på att ta intiativ. Försökte en del, men lyckades väl inte helt med någon sådan attack. Ansträngde mig dock lite extra då jag körde mot Kalle och det kändes bra, lite kontringstekniker som fungerade och så. Vi körde också ippon och sista ji-geikon så skulle vi köra först till två poäng. Körde mot Kalle och vi höll på ett tag, efteråt så pratade vi lite, då det andra paret inte var klara. Han tyckte att jag hade bra koll på honom och att mina handleder verkade väldigt mjuka eftersom jag skyddade mig så bra när han försökte skyffla undan min shinai i tsuba-zeriai. När vi stretchade efteråt pratade vi också lite om SKO och vad som komma skall. Han kommer lägga upp täningen framöver med mycket harai och flera-hugg-på-rad-tekniker, vilket han också trodde skulle passa mig och det jag behöver öva på inför den graderingen.
MEN steg ett är att träna regelbndet hela sommaren, planen är också att lägga in kata varannan vecka som förberedelse. I augusti får vi se hur det ser ut och känns och vad mina tränare tycker. Kalle tror att det kan gå och det känns som en liten förhoppning, men det är lång väg dit. Och många gånger den senaste tiden har jag börjat tvivla. Jag tvivlar inte på att jag skulle kunna klara det OM jag tränar stenhårt och satsar, MEN jag inser att det inte finns någon möjlighet att satsa på det visa jag gjorde inför förra SKO. Mitt nya mantra är Kvalitet, inte Kvantitet, fokus på det jag gör när jag gör det. Frågan är bara om det räcker.
Det Positiva: Pär är tillbaka från Japan!
Det Negativa: Svett som rinner i ansikter när man har Men på sig.
You lift me up where I belong
Over and Out
Kommentarer
Trackback
