Till dig...

Idag var det din begravning, idag gick det verkligen upp för mig att det är slut nu, du är verkligen borta. Det var en fin stund i kyrkan och överallt minns man dig med glädje. Tårarna rann större delen av tiden, men att dela sorgen med alla andra underlättade lite. Jag lade en vit ros på din kista, runt skälken lindade jag en liten fläta av Jokers tagel, det kändes som något du skulle vilja.

Försöker minnas alla stunder med dig och alla upplevelser vi hade.
Dina beskrivningar av saker, om hästarna speciellt, hur du fick deras personlighet att framstå så klart och tydligt.
När vi löshoppade Joker och tittade på varandra med gapande förvåning då han flög över 120 cm.
Din förväntan och glädje inför ert första SM tillsammans.
Ditt hårda arbete inför ert andra SM då jag följde med och fick uppleva hela helgen tillsammans med er.
Alla aktiviteter med fjordhästföreningen som vi åkte på tillsammans.
Svampturerna, de hemliga svampställena som jag ska försöka fortsätta besöka, de långa galopperna, den gången du och Joker ramlade ner i ett dike.
Alla skogsturer, alla berättelser då det kändes som om jag också kände de hästar och människor som funnits i ditt liv.

Nu tror jag att du befinner dig på en plats med gamla vänner, människor som hästar, kanske Egil och Gastronom håller dig sällskap medan du väntar på att vi andra ska följa efter en efter en, när tiden är inne.

Du kämpade mer än någon annan för det du älskade, att sitta på Jokers rygg och uppleva världen.

Tack för chansen jag fick att rida dina hästar och utan dig skulle inte min egen Maxim funnits i mitt liv. Tack för att du visade mig den underbara fjordhästen och för alla pratstunder, ridturer och äventyr.

Jag kommer alltid att minnas dig med glädje.

Vila i frid fina vän

Matilda, medryttare, stallhjälp, hästskötare och vän.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0