Hästar hit och dit.
Igår så fick jag med mig sällskap ut i stallet i form av Johan. Alltid trevligt att kunna dela på sysslorna och han ågon att prata med. Jag kände ju att jag ville testa att rida Maxim för att verkligen avgöra om han var som vanligt eller om man kände av några besvär när man satt på. Från maken i grimma så har han ju varit precis som vanligt, kanske lite överpigg.
Det var väl inte direkt någon skillnad när jag väl satt på heller. Vi skrittade iväg upp för grusvägen, Joker tyckte nog att det var lite väl onödigt att behöva hålla Maxims älg-tempo. Det är nämligen så jag skulle vilja beskriva honom ibland. Han tar sina långa ben och så älgar han på, oftast tittar han på något annant intressant än vägen där han ska sätta fötterna också, det finns ju så mycket spännande i skogen. Han lyssnade relativt bra också, vi övade på att göra halt och stå stilla och vänta in Joker och sedan låta honom gå förbi, det gick väl sådär i början, men bättre och bättre, i änden av grusvägen vände vi (framdelsvändning för vänster skänkel, check!) och red tillbaka, vid sommarhagen tog vi vägen över dammarna och till gräsvägen. Travade små korta snuttar och det gick bra, han lyssnade bra fastän Joker låg snett bakom. På gräsvägen stötte vi på några rådjur, vilket var spännande, men inte så farligt. Dock kunde man låtsas bli rädd då de bröt av grenar inne bland träden. De kom inte speciellt långt och Johan fick fatt på Joker också, så ingen skada skedd, men pigga fjordhästar var det ju ingen tvekan om att vi hade. Sedan skrittade vi hem och övade lite på framdelsvändningar för höger skänkel på grådsplanen, gick tillslut.
Idag fick Maximen vila och Joker kanske blev riden nu på kvällen, får jag se imorgon hur det gick. Jag rengjorde Maxims box ordentligt och strödde nytt (tog Jokers box i fredags) och fixade en del mat. Imorgon blir det tömkörning tänkte jag mig för Maxim och sedan vila på tisdag, ska försöka ta det lugnt fram till tandläkarbesöket och promenera mycket med honom så att han slipper bettet, men han måste nog få bli ordentligt aktiverad också, annars så blir han nog alldeles för pigg och då är han lite okontaktbar. Sedan verkar han ju inte ha några besvär heller vad jag kan känna. Såret på benet har krymt ihop och tanden ser bra ut vad jag kan se, inget som ser infekterat ut.
Det Positiva: Snusa vinterpäls
Det Negativa: Fällningen har börjat
Baby you light up my life like nobody else.
Over and Out
Johan och Hampus förra vintern :)
Det var väl inte direkt någon skillnad när jag väl satt på heller. Vi skrittade iväg upp för grusvägen, Joker tyckte nog att det var lite väl onödigt att behöva hålla Maxims älg-tempo. Det är nämligen så jag skulle vilja beskriva honom ibland. Han tar sina långa ben och så älgar han på, oftast tittar han på något annant intressant än vägen där han ska sätta fötterna också, det finns ju så mycket spännande i skogen. Han lyssnade relativt bra också, vi övade på att göra halt och stå stilla och vänta in Joker och sedan låta honom gå förbi, det gick väl sådär i början, men bättre och bättre, i änden av grusvägen vände vi (framdelsvändning för vänster skänkel, check!) och red tillbaka, vid sommarhagen tog vi vägen över dammarna och till gräsvägen. Travade små korta snuttar och det gick bra, han lyssnade bra fastän Joker låg snett bakom. På gräsvägen stötte vi på några rådjur, vilket var spännande, men inte så farligt. Dock kunde man låtsas bli rädd då de bröt av grenar inne bland träden. De kom inte speciellt långt och Johan fick fatt på Joker också, så ingen skada skedd, men pigga fjordhästar var det ju ingen tvekan om att vi hade. Sedan skrittade vi hem och övade lite på framdelsvändningar för höger skänkel på grådsplanen, gick tillslut.
Idag fick Maximen vila och Joker kanske blev riden nu på kvällen, får jag se imorgon hur det gick. Jag rengjorde Maxims box ordentligt och strödde nytt (tog Jokers box i fredags) och fixade en del mat. Imorgon blir det tömkörning tänkte jag mig för Maxim och sedan vila på tisdag, ska försöka ta det lugnt fram till tandläkarbesöket och promenera mycket med honom så att han slipper bettet, men han måste nog få bli ordentligt aktiverad också, annars så blir han nog alldeles för pigg och då är han lite okontaktbar. Sedan verkar han ju inte ha några besvär heller vad jag kan känna. Såret på benet har krymt ihop och tanden ser bra ut vad jag kan se, inget som ser infekterat ut.
Det Positiva: Snusa vinterpäls
Det Negativa: Fällningen har börjat
Baby you light up my life like nobody else.
Over and Out
Kommentarer
Trackback
