Modiga Maximen
Vilken underbar härlig och stabil häst jag har i min ägo. Men idag var han trött när vi kom hem, mest i huvudet tror jag, men lite varm i kroppen var han allt också. Vi hängde på de två arabtjejerna (mor och dotter) och deras ryttare ut på tur. Det äldsta stoet är 20+ och dottern är 6 år, så Maximen var yngst i skaran som han brukar. Vi skulle btesta en (för oss ny) runda, första delen har vi gått tidigare, grusvägen bort och sedan gräsvägen över åkrarna ner till grisgården och sedan vidare förbi den läskiga plåtladan på fin gräsväg upp till torpen i skogen, i skogen svängde vi sedan in på skogsväg som delvis var sönderkörd, efter en halv evighet kommer man ut på grusväg som leder till kort bit på asfalterad väg och sedan grusväg igen och så över kullen på åkern och så är man hemma igen.
Kul med skogsridning var det! Vi travade en del på gräsvägen i början och sedan tog vi oss förbi alla farligheter utan större problem (kille som gjorde något vid plåtladan var spännande och läskig) hoppade av och ledde förbi, men sedan satt jag på resten av turen. Genom skogen var Maxim en stjärna och fick gå först genom allt vatten och lera och konstigheter som det lilla pigga stoet inte ville sätta sin fot i om inte Maxim klampat före och visat att det visst gick. Näst intill ingen tvekan var det heller, han valde vägar och hetsade inte upp sig om han råkade halka lite i leran. Stor guldstjärna! När vi kom ut på grusvägen hade vi nog varit ute i en timme ungefär och Maxim sackade lite, speciellt som det kom saker att titta på igen, hus och barnvagnar och en cyklist mötte vi till på köpet, han tog allt med stort lugn ändå och när vi travade igen höll vi oss 50 meter bakom de andra, med inga som helst ambitioner att komma ikapp. Trött häst. Korta biten på asfalten gick också bra, missade precis en buss (tack och lov), vi spanade på den i allafall, på ganska nära håll. Ytterligare lite trav blev det på sista grusvägen hemåt och då tjuvgalopperade vi lite bakom de andra som travade. När vi gick över vägen hemma vid stallet och förbi hagarna piggade han på sig och längde på stegen i skritt också, upptäckte väl att vi snart var framme.
Sedan fick han stå i gången medan jag mockade. Huvudet hängde och underläppen blev lååång. Lilla bebisen, han fick en extra morot och lite hö att tugga på i väntan på kvällsfodringen. Imorgon är det ju tökörningslektion, men sedan får det nog bli hel vilodag på fredag, stackaren är med om nya saker varje dag den här veckan.
Det Positiva: Skogsridning
Det Negativa: Tysta cyklister
Öronen framåt och nosen i backen <3
Over and Out
Kul med skogsridning var det! Vi travade en del på gräsvägen i början och sedan tog vi oss förbi alla farligheter utan större problem (kille som gjorde något vid plåtladan var spännande och läskig) hoppade av och ledde förbi, men sedan satt jag på resten av turen. Genom skogen var Maxim en stjärna och fick gå först genom allt vatten och lera och konstigheter som det lilla pigga stoet inte ville sätta sin fot i om inte Maxim klampat före och visat att det visst gick. Näst intill ingen tvekan var det heller, han valde vägar och hetsade inte upp sig om han råkade halka lite i leran. Stor guldstjärna! När vi kom ut på grusvägen hade vi nog varit ute i en timme ungefär och Maxim sackade lite, speciellt som det kom saker att titta på igen, hus och barnvagnar och en cyklist mötte vi till på köpet, han tog allt med stort lugn ändå och när vi travade igen höll vi oss 50 meter bakom de andra, med inga som helst ambitioner att komma ikapp. Trött häst. Korta biten på asfalten gick också bra, missade precis en buss (tack och lov), vi spanade på den i allafall, på ganska nära håll. Ytterligare lite trav blev det på sista grusvägen hemåt och då tjuvgalopperade vi lite bakom de andra som travade. När vi gick över vägen hemma vid stallet och förbi hagarna piggade han på sig och längde på stegen i skritt också, upptäckte väl att vi snart var framme.
Sedan fick han stå i gången medan jag mockade. Huvudet hängde och underläppen blev lååång. Lilla bebisen, han fick en extra morot och lite hö att tugga på i väntan på kvällsfodringen. Imorgon är det ju tökörningslektion, men sedan får det nog bli hel vilodag på fredag, stackaren är med om nya saker varje dag den här veckan.
Det Positiva: Skogsridning
Det Negativa: Tysta cyklister
Öronen framåt och nosen i backen <3
Over and Out
Kommentarer
Trackback
