Träningsvärk

Om vi säger så här. Min arbetskamrater har i två dagar skrattat åt hur jag ser ut när jag går, eller ännu värre, försöker ta mig upp eller ner ur en stol. Att rida två hästar på söndagen och på det träna tre timmar kendo med, för kvällen, världens ondaste tränare, kanske inte var den mest brilljanta idéen jag haft. Men gjort är gjort och passet var så pass bra att jag inte velat missa det.

Anledningen till att det blev så jäkla jobbigt var väl att jag tränade både på nybörjarpasset (och gjorde alla onda ben- och rumpövningar) och sedan forsatte med passet efter där vi gjorde alla övningar igen fast dubbelt så mycket.

Vi hade alltså lite av ett fyspass, med fokus på benmuskler kan man säga. Lite svårt att beskriva de olika övningarna, men bland annat tåhävningar, upphopp, ufallshugg och även hugg där man arbetar mer med vadmusklerna än i vanliga fall. Vi fick köra lite ordentlig kendo också, försökte fortsätta att fokusera på fusksteget och det gav lite utdelning, inte varje gång, men ibland så fick jag till det. Körde lite grundhugg och sedan kakarigeiko och ji-geiko. När jag körde mot Johanna tävlade vi och blev först klara med kakarigeikon! Ji-geikonsarna kändes relativt bra, ingen aha-upplevelse, men jag kände att jag visste vad jag höll på med.

Efteråt körde jag, Lollo och Stina igenom kata 1-5. Det kändes väl sådär med 3:an och 5:an, men när jag körde om dem så blev det bättre. Ska försöka göra det till en vana att köra lite varje vecka, nu är jag anmäld och den 16 oktober gäller det!

Det Positiva: Kata
Det Negativa: Onda muskler

Please give me a break

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0