Första ensamma
Dessa två dagar som varit har, på hästfronten, varit riktigt bra!
I onsdags så övade jag och Maxim lite på löslongering och jag testade även lite av det jag läst om i Monty Roberts bok, det var rätt så svårt, men känslan av att känna när han kommer fram och snusar en i nacken är rätt så härlig. Sedan övade vi även på att gå i grimma och inte dra iväg allt för mycket efter det gröna gräset. Först hade jag tänkt gå en liten runda runt hagen vilket betyder både lite grusväg, asfalt och grässtig, men det stod en bil i vägen såg jag så vi nöjde oss med att gå ner till vägen och kolla på postlådan och sedan promenera upp för berget, vända och gå nedför igen, bra träning för oss båda.
Även Hampus fick komma ut och vi gjorde en ny stig! Ett hygge har förstört våran gamla skrittrunda och vi har förgäves försökt komma runt och skapa en ny, men hittills har vi inte lyckats. Nu är det ju Hampus vi pratar om så vi gjorde helt enkelt en egen stig och runt kom vi. Den är helt okej, om man får rida upp den ordentligt och kanske även ta bort lite småbuskar så kan det nog bli bra. Den är inte Maximsäker ännu, måste nog rida den gansak många gånger med Hampus så jag vet hur jag ska styra innan jag försöker den med honom, men igår så red vi den med Hampus och Joker, den är väldigt lagom som en skrittrunda.
Igår var en stor dag för mig och Maxim, medan Jossan städade stallet efter fårklippningen så red vi ut, alldeles själva. Vi tog grusvägen som går upp bakom stallet (95% bilfritt) där vi har ridit en hel del. Det gick riktigt bra, i början, alldeles när vi gått av gårdsplanen stannade han och vill vända, men när jag bad honom att gå framåt så gjorde han det, även om han såg lite förvirrad ut. Sedan insåg han att han kunde gå med sina långa ben och stora fötter i precis den takt han ville och då blev det jättekul! Jag är väldigt stolt över honom, vi gick igenom en stor vattenpöl alldeles själva och travade även några meter. Han kände sig lite ensam när vi kommit en bit och gnäggade, men sedan gick han snällt vidare. På hemvägen gick det lite fortare, men han stannade snällt när jag ville och reagerade inte speciellt på något, så en lyckad första ensamtur.
Det Positiva: Snusande i nacken
Det Negativa: Blött och grenigt i skogen
Ungefär bäst!
Over and Out
I onsdags så övade jag och Maxim lite på löslongering och jag testade även lite av det jag läst om i Monty Roberts bok, det var rätt så svårt, men känslan av att känna när han kommer fram och snusar en i nacken är rätt så härlig. Sedan övade vi även på att gå i grimma och inte dra iväg allt för mycket efter det gröna gräset. Först hade jag tänkt gå en liten runda runt hagen vilket betyder både lite grusväg, asfalt och grässtig, men det stod en bil i vägen såg jag så vi nöjde oss med att gå ner till vägen och kolla på postlådan och sedan promenera upp för berget, vända och gå nedför igen, bra träning för oss båda.
Även Hampus fick komma ut och vi gjorde en ny stig! Ett hygge har förstört våran gamla skrittrunda och vi har förgäves försökt komma runt och skapa en ny, men hittills har vi inte lyckats. Nu är det ju Hampus vi pratar om så vi gjorde helt enkelt en egen stig och runt kom vi. Den är helt okej, om man får rida upp den ordentligt och kanske även ta bort lite småbuskar så kan det nog bli bra. Den är inte Maximsäker ännu, måste nog rida den gansak många gånger med Hampus så jag vet hur jag ska styra innan jag försöker den med honom, men igår så red vi den med Hampus och Joker, den är väldigt lagom som en skrittrunda.
Igår var en stor dag för mig och Maxim, medan Jossan städade stallet efter fårklippningen så red vi ut, alldeles själva. Vi tog grusvägen som går upp bakom stallet (95% bilfritt) där vi har ridit en hel del. Det gick riktigt bra, i början, alldeles när vi gått av gårdsplanen stannade han och vill vända, men när jag bad honom att gå framåt så gjorde han det, även om han såg lite förvirrad ut. Sedan insåg han att han kunde gå med sina långa ben och stora fötter i precis den takt han ville och då blev det jättekul! Jag är väldigt stolt över honom, vi gick igenom en stor vattenpöl alldeles själva och travade även några meter. Han kände sig lite ensam när vi kommit en bit och gnäggade, men sedan gick han snällt vidare. På hemvägen gick det lite fortare, men han stannade snällt när jag ville och reagerade inte speciellt på något, så en lyckad första ensamtur.
Det Positiva: Snusande i nacken
Det Negativa: Blött och grenigt i skogen
Ungefär bäst!
Over and Out
Kommentarer
Postat av: Elinor
åh vad kul! härligt att det går framåt! :D
längtar till jag får träffa på honom!
kramis <3
Trackback
