Black
Sista natten för veckan jobbades idag. Och jag fick sällskap, Sandra, som ska jobba natt när jag ska gå dag, kom och jobbade en natt med mig för att kolla hur det är. Starkt av henne att först börja tisdagen tidigt (kl 6) och sedan komma tillbaka till kl 21 på kvällen och jobba natt med mig.
Hade en suverän natt, allt flöt på, vi svarade ut prover på löpande band, gjorde kvalitetsarbete, städade, organiserade och fixade. Laddade på alla nattens prover, kollade över alla instrument, allt var tiptopp och vi började fundera på att gå hem, det enda vi egentligen hade kvar var att kolla över en fil i en dator på lab. Klockan var halv sex, så inte något minusflex skulle det bli heller. När jag ska ut i korridoren för att hämta nya post-it, skulle skriva upp något jag inte fick glömma som nu är helt borta, så slocknar allt. Alla lampor (utom för nödutgångar), allt buller från lab, det blir helt tyst. Vi blev väldigt förvånade då vi inte hört någon åska eller liknande. Strömavbrott? Strömmen kommer inte tillbaka efter 15 sekunder som den brukar. Ventilation? Gasen? Vi vet verkligen inget om vad vi ska göra, helt själva på planet. Beslutar oss för att lämna avdelningen i allafall och gå ut i trapphuset ifall ventilationen slått ifrån, man vill ju inte andas konstiga kemikalier. Sedan så går vi ner, ser att på planet under finns det människor med ficklampor. Vi kommer på att vi också har tillgång till sådana och går ner till preppen för den är närmast. På preppen tjuter alla dragskåp (ventilationen är alltså av) så springer snabbt in på ett andetag och hämtar ficklampan som är precis innanför dörren. Sedan tar vi oss till de andra människorna. De har heller ingen aning om vad man ska göra. Så då ringer vi vår team-ledare som guidar oss till en lapp där det står en massa telefonnummer om elen går. Så vi ringer securitas, där är det upptaget hela tiden, vi får veta från nyanlända att hela Linköping slocknat i princip. Jahopp, inte mycket att göra, sitta i trapphuset och vänta. Sedan, efter en halvtimme kommer strömmen tillbaka, vi låter ventilationen jobba igenom lite och sedan kan vi gå in och inspektera läget.
Mina trogna tofflor
Läget är naturligtvis värsta tänkbara. Alla datorer har naturligtvis slocknat och då strömmen var av så pass länge har alla Masspektrometrar tappat vakuum, vi får igång alla datorer igen och börjar starta upp instrument, får sedan sällskap av en nyvaken människa som skyndat sig allt vad hon kunnat för att ta sig dit. Vi inser att man måste vänta ett par timmar för att massarna ska stabilisera sig. Går igenom planen för uppstarter av alla och våra erfarenheter av krisplaner (vi vet inte hur de fungerar). Hon skulle föra synpunkterna vidare så det kanske blir bättre till nästa gång. Jag är så glad att jag inte var ensam i natt, mellan 5 och 6 på morgonen är jag ensam på planet och nästan ensam i huset. Fy för det. Jag är också väldigt glad över att vara ledig natten som kommer.
Nu ska jag försöka sova lite.
Det Positiva: Flyt
Det Negativa: Oflyt
Blixtar och Dunder
Over and Out
Hade en suverän natt, allt flöt på, vi svarade ut prover på löpande band, gjorde kvalitetsarbete, städade, organiserade och fixade. Laddade på alla nattens prover, kollade över alla instrument, allt var tiptopp och vi började fundera på att gå hem, det enda vi egentligen hade kvar var att kolla över en fil i en dator på lab. Klockan var halv sex, så inte något minusflex skulle det bli heller. När jag ska ut i korridoren för att hämta nya post-it, skulle skriva upp något jag inte fick glömma som nu är helt borta, så slocknar allt. Alla lampor (utom för nödutgångar), allt buller från lab, det blir helt tyst. Vi blev väldigt förvånade då vi inte hört någon åska eller liknande. Strömavbrott? Strömmen kommer inte tillbaka efter 15 sekunder som den brukar. Ventilation? Gasen? Vi vet verkligen inget om vad vi ska göra, helt själva på planet. Beslutar oss för att lämna avdelningen i allafall och gå ut i trapphuset ifall ventilationen slått ifrån, man vill ju inte andas konstiga kemikalier. Sedan så går vi ner, ser att på planet under finns det människor med ficklampor. Vi kommer på att vi också har tillgång till sådana och går ner till preppen för den är närmast. På preppen tjuter alla dragskåp (ventilationen är alltså av) så springer snabbt in på ett andetag och hämtar ficklampan som är precis innanför dörren. Sedan tar vi oss till de andra människorna. De har heller ingen aning om vad man ska göra. Så då ringer vi vår team-ledare som guidar oss till en lapp där det står en massa telefonnummer om elen går. Så vi ringer securitas, där är det upptaget hela tiden, vi får veta från nyanlända att hela Linköping slocknat i princip. Jahopp, inte mycket att göra, sitta i trapphuset och vänta. Sedan, efter en halvtimme kommer strömmen tillbaka, vi låter ventilationen jobba igenom lite och sedan kan vi gå in och inspektera läget.
Mina trogna tofflor
Läget är naturligtvis värsta tänkbara. Alla datorer har naturligtvis slocknat och då strömmen var av så pass länge har alla Masspektrometrar tappat vakuum, vi får igång alla datorer igen och börjar starta upp instrument, får sedan sällskap av en nyvaken människa som skyndat sig allt vad hon kunnat för att ta sig dit. Vi inser att man måste vänta ett par timmar för att massarna ska stabilisera sig. Går igenom planen för uppstarter av alla och våra erfarenheter av krisplaner (vi vet inte hur de fungerar). Hon skulle föra synpunkterna vidare så det kanske blir bättre till nästa gång. Jag är så glad att jag inte var ensam i natt, mellan 5 och 6 på morgonen är jag ensam på planet och nästan ensam i huset. Fy för det. Jag är också väldigt glad över att vara ledig natten som kommer.
Nu ska jag försöka sova lite.
Det Positiva: Flyt
Det Negativa: Oflyt
Blixtar och Dunder
Over and Out
Kommentarer
Postat av: Syster Frida
åh älskar dina tofflor.:) dom var ju hur fina som helst:):)
Postat av: Elinor
usch, vad otäckt! :S ja det kan ju vara bra om de lär ut hur planerna gällande krissituationer som dessa ska hanteras :P men lite äventyr på jobbet får en att sova gott :)
kram!
Trackback
