I`m on my way back

Det är kendoförälskelse på gång igen tror jag minsann. Hade en utmärkt träning igår. Trodde på allvar att jag skulle dö redan innan jag kommit till Dojon och ännu mer när jag kom dit och fick se vilka som var där. Men jag klarade mig! Ett tag i mitten blev det lite halvsnurrigt, men inte så mycket att jag avbröt, så det var bara att köra på till slutet.

Kände att jag var ganska fokuserad på mig själv och försökte tänka på min egen kendo, men inte tänka så mycket att jag blev jättespänd. Vi var många också 13 stycken så vi körde grundträning i tre och fyra-grupper. Tyckte det var ett bra upplägg, hellre än att det blir för trångt, men så gillar jag ju övingar där man får en chans att andas i mellanåt också. Vi hade fint besök av en männsika jag bara träffat en gång tidigare, aldrig tränat kendo mot, men hört en massa om. Lite skrämmande, men eftersom jag jag var tillräckligt klar i huvudet för att bara göra det bästa jag kunde så gick det ganska bra. Han gav ett bra tips när jag körde ji-geiko mot honom, shinaien ska vara över motståndarens shinai för då har man övertaget, vilket är seme. Så jag försökte tänka lite mer på det i ji-geikosarna som kom efteråt, ibland så funkade det, ibland inte, ska försöka få klämm på det hela allt eftersom. I grundträningen tänkte jag mycket på att hålla mig i mitten och göra bra tekniker och det kändes väldigt bra.

Allt eftersom träningen fortgick minskade antalet deltagare, tror på slutet att det var tre som hade tagit av sig Men. Jag lyckades som sagt hålla i, men den sista ji-geikon var lång. Eftersom Kalle helt glömde bort tiden, han hade helt enkelt för roligt. Vi fick hälsa av till slut i allafall och stretcha och sedan skulle vi basta. Men ingen bastu var påslagen, slarv, slarv. Istället bar det av någon anledning av till McDonalds klockan elva på kvällen. Jag var inte sugen på något, men hängde med och sällskapade en liten stund.

Jag trodde att jag var van och härdad efter allt bastande, men där hade jag nog fel. Rätt så roligt var det i allafall, även om man kanske inte riktigt hänger med alla gånger. Sedan cyklade jag hem och sov för att gå upp i ottan och vara på jobbet vid sex. Dagarna blir långa och nätterna korta, jag hoppas på att ändra på det inom en snar framtid.

Det Positiva: Awsome träning
Det Negativa: Kändes i knäet idag..

I want, want, want and I can, can, can!

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0