Back in bussnies

Första kendopasset på en och en halv vecka. Kurerar mig nu med ingefärste och hoppas att halsen och lungorna håller sig där de ska. Tog inte ut mig på något sätt, okej, en grej gjorde jag som var lite dum, och det var inget stenhårt pass, men ändå känner jag mig ganska slutkörd..

Vi började med Dai ichi kihon, först på led och sedan i par. Funkade rätt så bra, var ett tag sedan, men jag mindes vad man skulle göra. Måste börja jobba på mina steg bakåt, jag känner mig vinglig och ostabil på alla sätt och vis. Får försöka börja gå lite innan och efter passet.

Sedan blev det på med Men och köra lite stora Men som uppvärmning. Vad gjorde vi sedan, lite Kote och stora Kote-Men om jag minns rätt, kändes okej, men stampade i hälen några gånger, inte alls bra då det kan bli långvariga skador inuti. Jag har också upptäckt hur viktigt det är att attackera rakt hela tiden och hur viktigt det är att mottagaren står kvar och låter en attackera rakt annars blir det väldigt svårt. Jag vet att jag har en väldigt rak kendo (välte junior för några pass sedan, han flyttade ju inte på sig) och jag vet att jag försöker vara en rak mottagare. Fårgan är om jag ska vara lite mer flexibel, i varje fall när jag attackerar. Jag har ju fått för mig att kendo ska vara ganska rakt, i allafall i grunderna och då är det väl bättre att jag är konsekvent med att vara rak både som mottagare och när jag  attackerar. Tusan, måste diskutera detta med någon och vad och om man ska säga något till nybörjarna, hur och när man ska ta upp det.

Vi gick över till kirikachi sedan, efter en runda fick vi en annan övning. Men in och "bumpa iväg" den andra. Tvärs över salen, byta och tillbaka. Sedan mer kirikachi försökte göra så bra jag kunde med tajming och sådant, men jag var nog inte världens mest fokuserade människa. Sedan så rotera vi och jag hamnar mot Kalle. Anders ser genast sin chans och säger att vi två ska göra tre rundor var, de andra gör två, och vi ska vara klara minst lika snabbt som de andra paren. Okej, och det är här jag tog ett dumt beslut och tog i en massa, tack och lov hade jag vila direkt efteråt, för jag kunde knappt andas, måste jobba mer på det också. Vi blev klara först i allafall, en hel minut innan det sista paret, vilket naturligtvis var huvudsaken. Ganska nöjda med oss själva tror jag att vi var. Några vändor till blev det sedan.

Sedan körde vi lite ai-Men också, men båda skulle träffa, tränade på tajming och samspel, det gick tillslut. Kalle var lite tävlingsinriktad i början. Blev kakarigeiko och några korta ji-geiko på slutet.

Nu får vi se hur kendoveckan ser ut, kan jag gå snabbt upp för trappan på jobbet utan att det börjar väsa i lungorna på torsdag så kan det möjligen bli en träning, men annars får jag nog tåla mig till nästa söndag.

Upp tidigt blir det imorgon och hoppas att allt har flytit på i helgen, vill inte, inte ha en till kaosmåndag.

Det Positiva: Kendo
Det Negativa: Väsande lungor.

It´s for real...

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0