Impulsutflykt
Hade tänkt titta på film som avslutning av kvällen igår, men det gick inte bra. Min dator, som vi gjorde om i veckan, saknade det som krävdes för att spela upp filmen. Johan försökte hjälpa mig över msn, men det gick inte så bra. Läste ut min lilla bok istället och har insett att jag kommit ungfär halvvägs i serien. Jippi!
Kom upp vid åtta i morse och slängde in tvätten i tvättstugan, sedan snosade jag tills första maskinen var klar. Slängde in den andra och snosade lite till. Tillslut så kom jag upp och åt lite frukost också. På eftermiddagen kom Johan över och fipplade med datorn så nu kan jag både se på film och skriva ut. Jojomen, livet känns komplett igen. Sedan blev det en impulsutflykt till Omberg på vägen dit kikade vi också på Rökstenen och Alvasta klosterruin, ännu en etapp i sagan: Matilda turistar i Östergötland. Körde bil så långt det gick innan vi vandrade vidare upp till Ombergs topp. Det var dimmigt kan man säga. Från utkikstornet ska man kunna se en rad olika kyrkor och även över Vättern till Västergötland. Haha, vi såg ingenting, vi såg knappt träden femtio meter bort, allt var indränkt i ett vitt ulligt hav av dimma. När Johan tog kort på mig så såg jag tunna stråk av dimma som virrvlade i luften kring oss. Det var fin ändå, sedan började det snöa och så skulle vi ta oss ned för en långa backen. Jag kastade snöbollar på Johan och så ramlade jag i backen på nedvägen också. Tur att jag inte skadade min vänster vad, min viktigaste kroppsdel för tillfället.
Hann precis till träningen, alla små rustningar var dock slut så jag fick en för stor, men det fick gå ändå. Nästa gång ska jag vara där först och sno den bästa rustningen. Idag var det då äntligen dags, för första gången någonsin skulle vi ha hela rustningen på oss. Vi fick vackra huvuddukar av Anders, min var gul med gröna blommor på som vi lärde oss knyta och sedan skulle vi ha på oss Men, skyddet för huvudet som har ett galler framför ansiktet. Det var väldigt, annorlunda. Dock kände man sig ganska cool. När alla väl fått på sig ägnades resten av lektionen åt Men-hugg. Vi fick slå och slå på varandra tills, i allafall mitt huvud dunkade lite lätt. Dels var hjälmen lite för stor och dels träffar man inte alltid rätt. Att man själv får motta en massa felträffar får en i allafall att anstränga sig lite mer att träffa rätt. Ganska så nöjd med mig själv ändå, tycker att det gick rätt så bra. Dock blev mitt självförtroende lite knäckt vad gällandes kiai, har fått in att man ska skrika när man anfaller och hugger, men när Nisse och Anders visar hur även mottagaren ska skrika så... näh, det gick inte, det kändes inte lika natruligt tror jag, så jag får nog öva på min inställning att man ska vara beredd att attackera hela tiden och att den som är motståndare inte bara kommer att stå där och ta imot. Blev svettigt och så skönt att plocka av sig allting efteråt. Sedan blev det promenad tillbaka hem, rätt så skönt och jag gick in min kängor lite ytterligare.
I morgon blir det till att gå upp klockan fem och jobba klockan sex, sedan har jag ett möte inbokat på HU vid tio. För väl se hur det går. Alltså är det dags att gå och lägga sig nu, funderar dock om en varm skön dusch kommer bota den lilla huvudvärk jag dras med nu.
Det Positiva: Impulsutflykter med bästaste.
Det Negativa: Huvudvärk efter allt för många hugg på fel ställe.
I`m still standing for hope and glory....
Over and Out
Kom upp vid åtta i morse och slängde in tvätten i tvättstugan, sedan snosade jag tills första maskinen var klar. Slängde in den andra och snosade lite till. Tillslut så kom jag upp och åt lite frukost också. På eftermiddagen kom Johan över och fipplade med datorn så nu kan jag både se på film och skriva ut. Jojomen, livet känns komplett igen. Sedan blev det en impulsutflykt till Omberg på vägen dit kikade vi också på Rökstenen och Alvasta klosterruin, ännu en etapp i sagan: Matilda turistar i Östergötland. Körde bil så långt det gick innan vi vandrade vidare upp till Ombergs topp. Det var dimmigt kan man säga. Från utkikstornet ska man kunna se en rad olika kyrkor och även över Vättern till Västergötland. Haha, vi såg ingenting, vi såg knappt träden femtio meter bort, allt var indränkt i ett vitt ulligt hav av dimma. När Johan tog kort på mig så såg jag tunna stråk av dimma som virrvlade i luften kring oss. Det var fin ändå, sedan började det snöa och så skulle vi ta oss ned för en långa backen. Jag kastade snöbollar på Johan och så ramlade jag i backen på nedvägen också. Tur att jag inte skadade min vänster vad, min viktigaste kroppsdel för tillfället.
Hann precis till träningen, alla små rustningar var dock slut så jag fick en för stor, men det fick gå ändå. Nästa gång ska jag vara där först och sno den bästa rustningen. Idag var det då äntligen dags, för första gången någonsin skulle vi ha hela rustningen på oss. Vi fick vackra huvuddukar av Anders, min var gul med gröna blommor på som vi lärde oss knyta och sedan skulle vi ha på oss Men, skyddet för huvudet som har ett galler framför ansiktet. Det var väldigt, annorlunda. Dock kände man sig ganska cool. När alla väl fått på sig ägnades resten av lektionen åt Men-hugg. Vi fick slå och slå på varandra tills, i allafall mitt huvud dunkade lite lätt. Dels var hjälmen lite för stor och dels träffar man inte alltid rätt. Att man själv får motta en massa felträffar får en i allafall att anstränga sig lite mer att träffa rätt. Ganska så nöjd med mig själv ändå, tycker att det gick rätt så bra. Dock blev mitt självförtroende lite knäckt vad gällandes kiai, har fått in att man ska skrika när man anfaller och hugger, men när Nisse och Anders visar hur även mottagaren ska skrika så... näh, det gick inte, det kändes inte lika natruligt tror jag, så jag får nog öva på min inställning att man ska vara beredd att attackera hela tiden och att den som är motståndare inte bara kommer att stå där och ta imot. Blev svettigt och så skönt att plocka av sig allting efteråt. Sedan blev det promenad tillbaka hem, rätt så skönt och jag gick in min kängor lite ytterligare.
I morgon blir det till att gå upp klockan fem och jobba klockan sex, sedan har jag ett möte inbokat på HU vid tio. För väl se hur det går. Alltså är det dags att gå och lägga sig nu, funderar dock om en varm skön dusch kommer bota den lilla huvudvärk jag dras med nu.
Det Positiva: Impulsutflykter med bästaste.
Det Negativa: Huvudvärk efter allt för många hugg på fel ställe.
I`m still standing for hope and glory....
Over and Out
Kommentarer
Trackback
