Oväntade människomöten

Fick till en lugn, skön frukost i morse innan jag for till jobbet. Det var en underlig jobbdag. Träffade de mest osannolika människorna. En föreläsare mötte jag i dörren i herrarnas omklädnigsrum, lättad över att jag inte skulle städa just du. När jag dammsuger mattor ute i foaen kommer Jakob, som jag inte sett på evigheter spatserande. Han har varit sjukskriven i hjärnhinneinflamation och sedan flyttat till Stockholm där han jobbar som personlig assistent. I förra veckan krockade han med bilen och var därför i Linköping för att köpa sig en ny och hälsa på sina föräldrar. Snacka om tur att jag jobbade just idag. Den person som det var roligast att träffa var Maria. Vi red tillsammans på Vreta och bodde i princip grannar i Malmslätt och henne har jag inte sett sedan sommaravslutningen i juni. Hon är medryttare på en islandshäst nu och håller på att upptäcka den fina världen med gångarter och passtakt. Blev lite avis och väldigt, väldigt sugen när hon sa att den tjejen hade en till häst som hon nog skulle vilja ha en medryttare till. Men, men, nu har jag ju Hampus och i viss mån Joker, de får räcka för mig, känns dumt att slänga bort något som fungerar så bra som det gör, även om jag saknar islandshästarna. Maria ska snart få hem en maxad c-ponny också, till sina döttrar, en 5-årig New Forest som heter Samba, låter urgullig. Russet som de haft på foder innan har åkt till Lotta i Vadstena och ska få föl. Vilket påminner mig om att jag ska åka och kolla in Lottas nya ställe och hälsa på alla hästarna snart, speciellt Tjalle.

Efter jobbet tillbringde jag en timme i personalrummet, åt middag och kikade i tidningen. Seda cyklade jag iväg till träningen. Idag imponerade han på mig igen, Nisse alltså. Vi hade uppvärming och så skulle vi saxa runt salen och jäklar var fort han ben kan gå, det är helt osannorlikt. Sedan skulle vi värma upp handlederna också och svinga svärdet och där är det likadant, det ser så naturligt ut när han gör det. Ja, jag vet att han har tränat i flera år och är graderad till 2dan, men ändå det är så häftigt. Det är så bra på kendoträningen, för man behöver verkligen inte söka länge efter förebilder, alla som tränar har så olika stil, men en del saker fastnar man extra mycket för och vill göra likadant. Jag vill till exempet ha en så bra kiai som Johanna, hon är väldigt bra på det, hörs mer än hela nybörjargruppen tillsammans och vi är ändå ofta 16 stycken. Jag vill ha Nisses energi och exposivitet, det ser verkligen ut som om han ger allt hela tiden. Jag vill ha Anders koncentration och lugn, han ser alltid så sval ut när han tränar, och så vill jag ha hans hållning också, den är bra. Jag ska öva, öva och öva. Träningen gick hyffsat, jag är ganska nöjd med mig själv, fick till något attacksteg idag också som jag kände var en bra bit på väg i allafall.

Nu blir det lite nattmacka tror jag och i morgon blir det Norrköping!!

Det Positiva: Oväntade människomöten.
Det Negativa: Stel.

Det förflutna är inte alltid ovälkomna besök.

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0