Egypten
"Liten" sammanfattning av veckan i Egypten kommer här som utlovat, för bilder får ni kika på matildanalund.bilddagboken.se där bilder kommer upp inom kort (så fort jag orkar).
28 december
Sov bara ett par timmar denna natt. Först pratade jag med Johan till sent och sedan var det svårt att somna. Mycket tankar som surrade runt i huvudet. Klockan tre på morgonen ringde klockan och det var dags för frukost inte så mycket som gick ner denna tidiga timma, lite pirrigt i magen började det bli också. Halv fyra avgick pappa-taxi mot arlanda och vi var dr i god tid. Pappa höll oss sällskap när vi checkade in bagage och innan vi gick igenom första passkontrollen. Väl innanför var vi lite hungriga och köpte oss lite frukost, dyr frukost..
Sen gick vi på planet och där blev vi sittande. En hel timme tog det innan vi kunde starta. Väl uppe i luften kändes det som om resan börjat på riktigt. Kändes härligt när piloten berättade att det var sol och 29 grader varmt nere i Sharm. Något att se fram i mot alltså. Landade sedan och det kändes tryggt att stå med båda fötterna på jorden igen, det vill säga tills vi klev ombord på flygplatsbussarna. Galna chaufförer, full gas och full broms är väl det som gäller. Sedan skulle vi få vårt visum också, värsta kön till Deturs disk där vi kanske stod i en timme. Eftersom planet var så väldigt försenat kom det många andra plan in också så den lilla salen där alla diskar var fylldes snabbt. Med visum väl i passet fortsatte vi mot passkontrollen.
Suck ännu mera kö och nu blev det jobbigt för det kom en massa ryssar, ni kommer att få höra mycket om ryssar i detta inlägg och inget positivt, alla dessa ryssar var inte snälla och köade som alla andra utan bara trängde sig förbi och vad kan lilla jag göra liksom, mot en 120 kg ryss som ser elak ut. Lite halvsura var vi plus att vi valde fel kö och hamnade i den långsamma. Sedan var det dags för bagaget, men det gick bara bra, syster gick fram till första bästa band och ställde sig där och plockade våra väskor. En sån tur vi hade, för eftersom vi tagit så lång tid på oss igenom kontrollerna hade våran flight försvunnit från skrmarna. Sedan skulle vi hitta en deturmnniska som skulle visa oss till rätt buss. Jag får halvt panik och blir jättestressad för att jag inte ser någon, återigen är det tur att syster är med och går raka vägen fram till rätt människa. Skönt att sitta på bussen och komma fram till hotellet.
Fick ett fint rum med morgonsol på balkongen. Sedan skulle vi på informationsmöte med resebolaget Detur. Först skulle det börja vid sex, men när vi kom dit och frågade vid receptionen så hade mötet flyttats fram till klockan sju. Lagom kul när man inte ätit på flera timmar och middagen började vid sju. Gick i alla fall omkring lite och tittade på hotellområdet och sedan var vi där igen klockan sju. Alla, 10-12 svenska på hotellet, var lite lagom irriterade och ännu värre blev det när ingen dök upp. Tillslut bestämde sig syster och jag att nu får det vara nog, nu äter vi istället. I matsalen sprang det omkring en massa servitörer och plockade bort tallriken så fort den var tom, så där lite lagom stressande. Plus att de hela tiden frågade ”How are you?” ”Where are you from?” “Whats your name?” Inte någon lugn och skön middag direkt, så vi drog oss tillbaka till rummet för att sova och somnade trots flygplanen som gick in för landning och böneutrop i natten.
29 december
Vaknade seent, till och med senare än vad vi trodde eftersom det var tidsskillnad också. Glömde ställa om mobilen så den ringde en timme senare än vad den skulle. Fattade ingenting förrän vi satt vi frukosten och de började städa undan. Tur att vi hann. Blev dock lite panikslagen då jag vaknade med utslag över halva ansiktet. Visade sig att kudden var av nått konstigt material som jag tydligen inte tålde, så den fick jag skippa resten av veckan. Sol och varmt var det i alla fall och vi solade på förmiddagen eftersom vi ville vila lite.
Sedan efter lunch skulle vi ta oss till stranden. Hotellet hade två stränder, alla stränder ägs av olika hotell och det kostar att bada på någon annas strand så vi tänkte att vi skulle testa vårat hotells stränder först. Den första låg nära, men vi tog en buss för säkerhets skull så vi skulle hamna rätt. Liten minibuss som skjutsade oss. Full fart framåt och tuta när man ska svänga är den generella regeln. Stranden var väl så där, den låg inne i Naama Bay och där var trångt och jobbiga försäljare. Återigen var det mycket ”How are you?” ”Where are you from?” “Whats your name?” ”How many camels for your sister?” Det var underligt, det var många som vill köpa Elinor, men mig ville de bara pussa på ändå. Flera som försökte också, man bara, vad fan! Håll er borta! Ingen direkt bra snorkling heller, så denna stand besökte vi inte mer.
Så bestämde vi oss för att gå tillbaka till hotellet för att se lite mer av Naama. Jaa, visslingar och ord som ropade från klungor av killar som stod och hängde. Snacka om kontrast mot hemma, inget man är van vid direkt. Träffade dock en trevlig försäljare med papyrus teckningar som vi tittade på. Hade inga pengar med oss denna dag så någon shopping blev det inte.
30 december
Dags att prova den andra stranden som hette Hadaba. In i en liten minibuss för denna strand låg en bit bort. Sharm el Sheik har ett underligt trafiksystem. Vägarna har en refug i mitten, så man kan alltså inte svänga vänster. Det finns dock öppningar där man kan göra u-svängar. Så ibland får man åka nån kilometer åt fel håll för att föra en u-sväng och sedan åka tillbaka. Dessutom finns det höga trottoarer vid varje väg, även de större som är som typ motorvägar. Dessa är verkligen höga, skulle en bil försöka ta sig upp på dem så skulle de inte lyckas. Kom lyckligt och väl fram och fick på vägen se en del av normala Sharm också, med bostadshus och annat, mycket trevligt. Standen var fin och revet funkade också. Ångrade lite att jag inte fixad en undervattenskamera. Massor av papegojfiskar fanns det i alla möjliga färger och låg man stilla kom de och simmade runt en. Såg också en blue-spotted ray och min absoluta favorit: drakfisk. Så vackra där de svävar fram, en sådan vill jag bli i mitt nästa liv.
Torkade sedan i solen och hade det underbart. När vi väntade på bussen var ett barn ute och lekte ett barn på gården mitt i mot. Han hade en plast k-pist som han sköt på oss med. Mitt hopp om en bättre framtid sjönk som en sten. Fast samtidigt kan man kanske förstå honom, hur kul är det om hotellen bygger in stränderna och man inte får vara på dem om man inte är gäster. Inget strandskydd och allemansrätt här inte. Vi har en väldig tur som har gratis stränder där man kan bada och sola i fred utan att någon kommer och försöker sälja på en saker. På hemvägen åkte vi en annan tur genom staden och där fanns det kontraster också. I en huskropp av ett halvbyggt hus satt en gammal man med sina ägodelar omkring sig, Nästa byggnad som kommer är ett ultramodernt hus med glasvägg. Man ser också över allt något vi lade märke till redan förra resan, soporna, runt hotellen hålls det snyggt, men det har inten fungerande sophantering i övrigt. Det finns också en annan märklig sak, alla halvfärdiga hus. Jag vet inte vad som har hänt, om det har börjat byggas och sedan har pengarna tagit slut och det står en massa halvfärdiga övergivna byggnader lite överallt.
Trötta sov vi gott på natten, eller i alla fall jag sov, tydligen så snarkar jag något förskräckligt så syster kunde inte sova så bra.
31 december
Nyårsafron i solen. Hadaba igen och denna dag bjöd snorklingen på en clownfisk också. Den lilla simmade långt från sin anemon annars så hade jag nog inte upptäckt den. Stora papegojfiskar som simmade med mig och ute vid bryggan var det vackert med fiskar som stod i solen. Var dock en del maneter som jag inte ville stöta mig med så simmade in och solade istället. Solade lite vid poolen efter lunch, men det var jobbigt eftersom typ alla andra i närheten låg och rökte.
På eftermiddagen så skulle syster inhandla flip-flop eftersom jag hade fått sådana skavsår att jag ville ha tillbaka mina utlånade. Sen var det meningen att vi skulle gå tillbaka tänkte vi först, men sen kom vi på att vi ville gå lite på upptäcktsfärd. Så går vi där i godan ro när en kille plötsligt fångar in oss på gatan och vill att vi ska följa med till hans kusins affär. Blir meddragna in i nån mystisk gränd där det också sitter försäljare som ropar efter oss. Så kommer vi till kusinens affär, en parfym affär. Åh nej, inte parfym, men in går vi. Sedan bli vi bjudna på te och han börjar försöka sälja oss parfym. Vi hade inga pengar denna dag heller, men det verkade inte hindra honom. Tillslut så typ sprang vi därifrån och skyndade oss tillbaka till hotellet.
På kvällen var det dags för stor middag och fest. Det var jättemycket mat och jättemycket gott. Sen var det fina uppträdanden också. Hade krig mellan de svenska borden med servettbollar, det var kul, sedan började någon kasta is också. Efter tolvslaget var vi helt slut så gick och sov.
1 Januari
2009 började med snorkling vid Hadaba och ännu en drakfisk. Sedan såg jag någon konstig muränliknande varelse, vit med blåaktiga fenor, en sådan har jag aldrig sett tidigare. Blev lite rädd för den och höll mig på avstånd. Sedan hittade jag clownfiskar, kirurkfiskar och papegojfiskar. Skönt var det i solen, men blev så otroligt kissnödig och där fanns ingen toalett och när jag tänkte gå längs stranden och se om det fanns någon längre bort blev jag upplyst om att man skulle hålla sig på sitt eget hotells strand.
På eftermiddagen blev det kallt och vi låg vid poolen med te och handdukar omkring oss och pluggade.
2 Januari
Snorkling på förmiddagen och upptäckte då en hel clownfiskfamilj. En pappa-nemo, en mamma-nemo och en baby-nemo. Hur gulligt som helst. En fin snorkelavslutning blev det. Denna dag var annars en riktig slappdag med solande och inte mycket mer.
3 Januari
Låg långt från solen idag vid poolen och försökte att sova mest. Trötta blir man om man håller sig en massa i solen. Sedan var det dags för shopping. Vi bestämde oss tidigt för att inte gå i närheten av det område där vi varit tidigare i veckan. Så vi gick åt andra hållet och kom in på en smal mystisk gata. I början var det trevligt att gå där för man kunde titta i lugn och ro och behövde inte värja sig mot försäljare. Sedan blev jag plötslig indragen i en väskaffär, jag ville ju inte ha en väska! Vilket jag också sa, så då ville han ha ett foto av mig och honom. Okej, kunde han ju få, så syster tar ett foto med hans mobil och då försöker han pussa mig, ser så fult ut på fotot för jag böjer mig så långt bort som möjligt. Usch, sedan försökte jag hålla alla på armlängds avstånd. Vi kom i alla fall där ifrån och hittade en butik som sålde t-shirts där vi gick in. Där fanns det två försäljare, den ena frågade hur många kameler som Elinor ville ha för mig. Tur att hon tycker för mycket om mig för att sälja med. Sedan tyckte han att jag ju kunde ha en egyptisk pojkvän också medans jag var där. Skulle inte tro det. Sedan blev vi lurade också, så då var jag på dåligt humör på väg tillbaka till hotellet. Köpte papyrusteckningar som vi spanat på och sprang när ifrån när vi blev erbjudna massage i ett litet rum bakom ett skynke. Man blir helt trött på alla som visslar och ropar efter en att man bara blir surare och surare, till slut orkar man nästan inte var trevlig på ett avvisande sätt längre.
4 januari
Äntligen hemresedag! Visst har det varit härligt, men vad vi längtar hem båda två. Har saknat Johan något oerhört bitar av veckan. Kom till flygplatsen i god tid och checkade in efter lite köande, sedan lyckades vi komma i den snabba kön i den första passkontrollen. Efter den blev allt en enda röra med en man som stod och skrek ”jalla jalla” och ville se på visumen, samt att en massa ryssar kom och trängde sig igen. Sedan var det ytterligare en säkerhetskontroll att ta sig igenom. Satt sedan vid gaten och väntade, men den öppnade aldrig fast skärmen visade både bording och sedan departed för vårat flyg. Skärmen hade ingen koll helt enkelt och ingen information kom det i högtalarna heller. Den bara spottade ur sig ryska och italienska. Det var så konstigt för återigen sprang det runt en massa nissar och gjorde ingenting, men inget hände vid vår gate. En timme tog det innan en ”jalla-jalla-gubbe” kom och kollade våra visum ytterligare en gång och vi tog oss ombord på flygbussen som körde ut till flygplanet. Kaptenen berättade sedan att de hade varit tio minuter före schemat när de landat, men sedan hade de tagit lååång tid att packa planet och få ut oss till det. Till slut så fick vi lyfta och styra kosan norrut.
Flygresans enda positiva del var när jag köpte choklad och sedan fick god mat. Annars satt jag mest och mådde illa och hade ont i benen. Skönt att sätta fötterna på svensk mark igen, men oj vad kallt det var. Tur att jag hade sjal, tjocktröja och ett par fingervantar. Sedan stod hela familjen och väntade med vinterjackor också. Så härligt det var med kylan och snön. Bilfärd hem, ännu mer illamående och ont i benen. Låg lite på pappas spikmatta och då blev det bättre, sov också gott i den sköna sängen med skön kudde.
Det är härligt med sol, men svensk vinter med minusgrader och snö är det inget som slår. Idag (måndag) så vakande jag sent och bestämde mig för att njuta av det fina vädret. Mina systrar och jag tog oss en promenad i skogen med energiknippet Tindra. Hunden tröttnar aldrig på att jaga pinnar, kottar eller vad än hon får tag på. Härligt vackert i vinterskogen var det. Nu sitter jag på väg hem mot Linköping. Saknaden efter Johan är stor, så längesedan nu som jag träffade honom. Hoppas att denna längtan snart blir stillad.
Det Positiva: sol borta, sol hemma.
Det Negativa: jobbiga människor
Vill träffa den finaste…
Over and Out
28 december
Sov bara ett par timmar denna natt. Först pratade jag med Johan till sent och sedan var det svårt att somna. Mycket tankar som surrade runt i huvudet. Klockan tre på morgonen ringde klockan och det var dags för frukost inte så mycket som gick ner denna tidiga timma, lite pirrigt i magen började det bli också. Halv fyra avgick pappa-taxi mot arlanda och vi var dr i god tid. Pappa höll oss sällskap när vi checkade in bagage och innan vi gick igenom första passkontrollen. Väl innanför var vi lite hungriga och köpte oss lite frukost, dyr frukost..
Sen gick vi på planet och där blev vi sittande. En hel timme tog det innan vi kunde starta. Väl uppe i luften kändes det som om resan börjat på riktigt. Kändes härligt när piloten berättade att det var sol och 29 grader varmt nere i Sharm. Något att se fram i mot alltså. Landade sedan och det kändes tryggt att stå med båda fötterna på jorden igen, det vill säga tills vi klev ombord på flygplatsbussarna. Galna chaufförer, full gas och full broms är väl det som gäller. Sedan skulle vi få vårt visum också, värsta kön till Deturs disk där vi kanske stod i en timme. Eftersom planet var så väldigt försenat kom det många andra plan in också så den lilla salen där alla diskar var fylldes snabbt. Med visum väl i passet fortsatte vi mot passkontrollen.
Suck ännu mera kö och nu blev det jobbigt för det kom en massa ryssar, ni kommer att få höra mycket om ryssar i detta inlägg och inget positivt, alla dessa ryssar var inte snälla och köade som alla andra utan bara trängde sig förbi och vad kan lilla jag göra liksom, mot en 120 kg ryss som ser elak ut. Lite halvsura var vi plus att vi valde fel kö och hamnade i den långsamma. Sedan var det dags för bagaget, men det gick bara bra, syster gick fram till första bästa band och ställde sig där och plockade våra väskor. En sån tur vi hade, för eftersom vi tagit så lång tid på oss igenom kontrollerna hade våran flight försvunnit från skrmarna. Sedan skulle vi hitta en deturmnniska som skulle visa oss till rätt buss. Jag får halvt panik och blir jättestressad för att jag inte ser någon, återigen är det tur att syster är med och går raka vägen fram till rätt människa. Skönt att sitta på bussen och komma fram till hotellet.
Fick ett fint rum med morgonsol på balkongen. Sedan skulle vi på informationsmöte med resebolaget Detur. Först skulle det börja vid sex, men när vi kom dit och frågade vid receptionen så hade mötet flyttats fram till klockan sju. Lagom kul när man inte ätit på flera timmar och middagen började vid sju. Gick i alla fall omkring lite och tittade på hotellområdet och sedan var vi där igen klockan sju. Alla, 10-12 svenska på hotellet, var lite lagom irriterade och ännu värre blev det när ingen dök upp. Tillslut bestämde sig syster och jag att nu får det vara nog, nu äter vi istället. I matsalen sprang det omkring en massa servitörer och plockade bort tallriken så fort den var tom, så där lite lagom stressande. Plus att de hela tiden frågade ”How are you?” ”Where are you from?” “Whats your name?” Inte någon lugn och skön middag direkt, så vi drog oss tillbaka till rummet för att sova och somnade trots flygplanen som gick in för landning och böneutrop i natten.
29 december
Vaknade seent, till och med senare än vad vi trodde eftersom det var tidsskillnad också. Glömde ställa om mobilen så den ringde en timme senare än vad den skulle. Fattade ingenting förrän vi satt vi frukosten och de började städa undan. Tur att vi hann. Blev dock lite panikslagen då jag vaknade med utslag över halva ansiktet. Visade sig att kudden var av nått konstigt material som jag tydligen inte tålde, så den fick jag skippa resten av veckan. Sol och varmt var det i alla fall och vi solade på förmiddagen eftersom vi ville vila lite.
Sedan efter lunch skulle vi ta oss till stranden. Hotellet hade två stränder, alla stränder ägs av olika hotell och det kostar att bada på någon annas strand så vi tänkte att vi skulle testa vårat hotells stränder först. Den första låg nära, men vi tog en buss för säkerhets skull så vi skulle hamna rätt. Liten minibuss som skjutsade oss. Full fart framåt och tuta när man ska svänga är den generella regeln. Stranden var väl så där, den låg inne i Naama Bay och där var trångt och jobbiga försäljare. Återigen var det mycket ”How are you?” ”Where are you from?” “Whats your name?” ”How many camels for your sister?” Det var underligt, det var många som vill köpa Elinor, men mig ville de bara pussa på ändå. Flera som försökte också, man bara, vad fan! Håll er borta! Ingen direkt bra snorkling heller, så denna stand besökte vi inte mer.
Så bestämde vi oss för att gå tillbaka till hotellet för att se lite mer av Naama. Jaa, visslingar och ord som ropade från klungor av killar som stod och hängde. Snacka om kontrast mot hemma, inget man är van vid direkt. Träffade dock en trevlig försäljare med papyrus teckningar som vi tittade på. Hade inga pengar med oss denna dag så någon shopping blev det inte.
30 december
Dags att prova den andra stranden som hette Hadaba. In i en liten minibuss för denna strand låg en bit bort. Sharm el Sheik har ett underligt trafiksystem. Vägarna har en refug i mitten, så man kan alltså inte svänga vänster. Det finns dock öppningar där man kan göra u-svängar. Så ibland får man åka nån kilometer åt fel håll för att föra en u-sväng och sedan åka tillbaka. Dessutom finns det höga trottoarer vid varje väg, även de större som är som typ motorvägar. Dessa är verkligen höga, skulle en bil försöka ta sig upp på dem så skulle de inte lyckas. Kom lyckligt och väl fram och fick på vägen se en del av normala Sharm också, med bostadshus och annat, mycket trevligt. Standen var fin och revet funkade också. Ångrade lite att jag inte fixad en undervattenskamera. Massor av papegojfiskar fanns det i alla möjliga färger och låg man stilla kom de och simmade runt en. Såg också en blue-spotted ray och min absoluta favorit: drakfisk. Så vackra där de svävar fram, en sådan vill jag bli i mitt nästa liv.
Torkade sedan i solen och hade det underbart. När vi väntade på bussen var ett barn ute och lekte ett barn på gården mitt i mot. Han hade en plast k-pist som han sköt på oss med. Mitt hopp om en bättre framtid sjönk som en sten. Fast samtidigt kan man kanske förstå honom, hur kul är det om hotellen bygger in stränderna och man inte får vara på dem om man inte är gäster. Inget strandskydd och allemansrätt här inte. Vi har en väldig tur som har gratis stränder där man kan bada och sola i fred utan att någon kommer och försöker sälja på en saker. På hemvägen åkte vi en annan tur genom staden och där fanns det kontraster också. I en huskropp av ett halvbyggt hus satt en gammal man med sina ägodelar omkring sig, Nästa byggnad som kommer är ett ultramodernt hus med glasvägg. Man ser också över allt något vi lade märke till redan förra resan, soporna, runt hotellen hålls det snyggt, men det har inten fungerande sophantering i övrigt. Det finns också en annan märklig sak, alla halvfärdiga hus. Jag vet inte vad som har hänt, om det har börjat byggas och sedan har pengarna tagit slut och det står en massa halvfärdiga övergivna byggnader lite överallt.
Trötta sov vi gott på natten, eller i alla fall jag sov, tydligen så snarkar jag något förskräckligt så syster kunde inte sova så bra.
31 december
Nyårsafron i solen. Hadaba igen och denna dag bjöd snorklingen på en clownfisk också. Den lilla simmade långt från sin anemon annars så hade jag nog inte upptäckt den. Stora papegojfiskar som simmade med mig och ute vid bryggan var det vackert med fiskar som stod i solen. Var dock en del maneter som jag inte ville stöta mig med så simmade in och solade istället. Solade lite vid poolen efter lunch, men det var jobbigt eftersom typ alla andra i närheten låg och rökte.
På eftermiddagen så skulle syster inhandla flip-flop eftersom jag hade fått sådana skavsår att jag ville ha tillbaka mina utlånade. Sen var det meningen att vi skulle gå tillbaka tänkte vi först, men sen kom vi på att vi ville gå lite på upptäcktsfärd. Så går vi där i godan ro när en kille plötsligt fångar in oss på gatan och vill att vi ska följa med till hans kusins affär. Blir meddragna in i nån mystisk gränd där det också sitter försäljare som ropar efter oss. Så kommer vi till kusinens affär, en parfym affär. Åh nej, inte parfym, men in går vi. Sedan bli vi bjudna på te och han börjar försöka sälja oss parfym. Vi hade inga pengar denna dag heller, men det verkade inte hindra honom. Tillslut så typ sprang vi därifrån och skyndade oss tillbaka till hotellet.
På kvällen var det dags för stor middag och fest. Det var jättemycket mat och jättemycket gott. Sen var det fina uppträdanden också. Hade krig mellan de svenska borden med servettbollar, det var kul, sedan började någon kasta is också. Efter tolvslaget var vi helt slut så gick och sov.
1 Januari
2009 började med snorkling vid Hadaba och ännu en drakfisk. Sedan såg jag någon konstig muränliknande varelse, vit med blåaktiga fenor, en sådan har jag aldrig sett tidigare. Blev lite rädd för den och höll mig på avstånd. Sedan hittade jag clownfiskar, kirurkfiskar och papegojfiskar. Skönt var det i solen, men blev så otroligt kissnödig och där fanns ingen toalett och när jag tänkte gå längs stranden och se om det fanns någon längre bort blev jag upplyst om att man skulle hålla sig på sitt eget hotells strand.
På eftermiddagen blev det kallt och vi låg vid poolen med te och handdukar omkring oss och pluggade.
2 Januari
Snorkling på förmiddagen och upptäckte då en hel clownfiskfamilj. En pappa-nemo, en mamma-nemo och en baby-nemo. Hur gulligt som helst. En fin snorkelavslutning blev det. Denna dag var annars en riktig slappdag med solande och inte mycket mer.
3 Januari
Låg långt från solen idag vid poolen och försökte att sova mest. Trötta blir man om man håller sig en massa i solen. Sedan var det dags för shopping. Vi bestämde oss tidigt för att inte gå i närheten av det område där vi varit tidigare i veckan. Så vi gick åt andra hållet och kom in på en smal mystisk gata. I början var det trevligt att gå där för man kunde titta i lugn och ro och behövde inte värja sig mot försäljare. Sedan blev jag plötslig indragen i en väskaffär, jag ville ju inte ha en väska! Vilket jag också sa, så då ville han ha ett foto av mig och honom. Okej, kunde han ju få, så syster tar ett foto med hans mobil och då försöker han pussa mig, ser så fult ut på fotot för jag böjer mig så långt bort som möjligt. Usch, sedan försökte jag hålla alla på armlängds avstånd. Vi kom i alla fall där ifrån och hittade en butik som sålde t-shirts där vi gick in. Där fanns det två försäljare, den ena frågade hur många kameler som Elinor ville ha för mig. Tur att hon tycker för mycket om mig för att sälja med. Sedan tyckte han att jag ju kunde ha en egyptisk pojkvän också medans jag var där. Skulle inte tro det. Sedan blev vi lurade också, så då var jag på dåligt humör på väg tillbaka till hotellet. Köpte papyrusteckningar som vi spanat på och sprang när ifrån när vi blev erbjudna massage i ett litet rum bakom ett skynke. Man blir helt trött på alla som visslar och ropar efter en att man bara blir surare och surare, till slut orkar man nästan inte var trevlig på ett avvisande sätt längre.
4 januari
Äntligen hemresedag! Visst har det varit härligt, men vad vi längtar hem båda två. Har saknat Johan något oerhört bitar av veckan. Kom till flygplatsen i god tid och checkade in efter lite köande, sedan lyckades vi komma i den snabba kön i den första passkontrollen. Efter den blev allt en enda röra med en man som stod och skrek ”jalla jalla” och ville se på visumen, samt att en massa ryssar kom och trängde sig igen. Sedan var det ytterligare en säkerhetskontroll att ta sig igenom. Satt sedan vid gaten och väntade, men den öppnade aldrig fast skärmen visade både bording och sedan departed för vårat flyg. Skärmen hade ingen koll helt enkelt och ingen information kom det i högtalarna heller. Den bara spottade ur sig ryska och italienska. Det var så konstigt för återigen sprang det runt en massa nissar och gjorde ingenting, men inget hände vid vår gate. En timme tog det innan en ”jalla-jalla-gubbe” kom och kollade våra visum ytterligare en gång och vi tog oss ombord på flygbussen som körde ut till flygplanet. Kaptenen berättade sedan att de hade varit tio minuter före schemat när de landat, men sedan hade de tagit lååång tid att packa planet och få ut oss till det. Till slut så fick vi lyfta och styra kosan norrut.
Flygresans enda positiva del var när jag köpte choklad och sedan fick god mat. Annars satt jag mest och mådde illa och hade ont i benen. Skönt att sätta fötterna på svensk mark igen, men oj vad kallt det var. Tur att jag hade sjal, tjocktröja och ett par fingervantar. Sedan stod hela familjen och väntade med vinterjackor också. Så härligt det var med kylan och snön. Bilfärd hem, ännu mer illamående och ont i benen. Låg lite på pappas spikmatta och då blev det bättre, sov också gott i den sköna sängen med skön kudde.
Det är härligt med sol, men svensk vinter med minusgrader och snö är det inget som slår. Idag (måndag) så vakande jag sent och bestämde mig för att njuta av det fina vädret. Mina systrar och jag tog oss en promenad i skogen med energiknippet Tindra. Hunden tröttnar aldrig på att jaga pinnar, kottar eller vad än hon får tag på. Härligt vackert i vinterskogen var det. Nu sitter jag på väg hem mot Linköping. Saknaden efter Johan är stor, så längesedan nu som jag träffade honom. Hoppas att denna längtan snart blir stillad.
Det Positiva: sol borta, sol hemma.
Det Negativa: jobbiga människor
Vill träffa den finaste…
Over and Out
Kommentarer
Trackback
