Snöängel

Eftersom det snöat så bra här så blev det hoppning igår. Ridbanan var mjuk och skön av all snö så vi byggde oss två hinder. Jag var lycklig över att de blå tunnorna var fastfrusna och fulla med vatten, har ju inte hoppat på ett tag så ville inte ha några onödiga konstigheter. Först så var det uppvärmning, Hampus som man i vanliga fall ska rida så mycket framåt som möjligt fick träna en massa på halter och lyssna på mig. Sedan fick Joker börja hoppa låga hinder, det gick ganska bra tillslut, de rosa plastbommarna var dock mycket läskiga. Så var det min och Hampus tur, i början gick det väl så där, jag är så feg av mig, speciellt som det var första gången också. Men sen gick det bra, Jossan höjde och höjde och Hampus hoppade och hoppade, lilla hästen <3, ska träna en massa mer på ridbana nu. Han hoppade så mjuk och fint också och vägrade inte alls, nu gäller det bara att få till allting mellan hindren att stämma så kommer det att bli toppen. Efteråt red vi en sväng i skogen och travade lite, sedan skulle vi galoppera också och Jossan gjorde galoppskänkel och Joker överraskar alla genom att fatta galopp och inte nog med det rätt galopp till råga på allt. Sedan kunde nog inget förstöra resten av Jossans dag, lyckligare människa får man leta efter.

Resten av lördagen blev det inte mycket av, jag käkade varma mackor och kollade på ncis, det var trevligt. Idag var det stenhårt pluggande som gällde och jag tycker jag varit väldigt duktig, hade fyra uppgifter som ska vara klara tills i morgon och tre av dem är i princip spikklara nu, den fjärde är en presentation jag ska hålla i morgon på 12 minuter, den är inte klar förrän jag presenterat den. Behöver också öva lite mera innan allt sitter. Gjorde en paus i pluggandet mitt på dagen och tog en promenad i snöandet, det var blött och kallt, men skönt att komma ut. Sedan körde jag på hela eftermiddagen ända tills det var dags att cykla till kendoträningen.

Täningen var kul idag, men i början kändes det som om inget blev som det skulle, ska träna en masa mer på att göra olika saker med armar och ben, samtidigt. Sedan var det Nisse som instruktör och jag trodde jag skulle dö redan efter uppvärmningen, en hel halvtimme körde han på, springa i takt och hoppa hit och dit samtidigt som man ska skrika, med magstöd, på japanska. Det är roligt dock så man känner att man verkligen tränar.

Slirade mig hemåt på oplogade cykelvägar, spännande, men lite spänning i vardagen brukar man ju säga är bra. Hemma vid lägenheten låg snön tjock och inte en människa fanns inom synhåll. Jag greps av den oemotståndliga lusten att göra en snöängel och slängde mig i snön bredvid cykelförrådet. Lusten på snöbollskrig låg också i luften ett tag, men ingen annan i närheten som ville leka med mig.

Nu återstår ett ber med disk som jag borde städa undan redan i kväll, alltid lättare att sova när köket är rent och fint.

Det Positiva: Hoppehästen och snö.
Det Negativa: Ingen leksugen i närheten.

Kom lek med mig i snön!!!

Over and Out

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0